- Project Runeberg -  Örebro läns naturskyddsförenings årsskrift / 1943 /
7

(1930-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folket som smyckat sitt land, av professor J. Gunnar Andersson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

typ, som med nästan lavinartad fart vinner i industriell
betydelse och som ger oss byggnadsmaterial av mångfaldiga
typer, papper, bränsle, kläder, foder till husdjuren, sprit till
mångsidigt bruk och ett stort antal andra kemisk-tekniska
produkter. Den som är skogsägare i aldrig så ringa mån
får sannerligen i dessa tider pröva på hur väl myndigheterna
vaka över att skogen utnyttjas ett stycke bortom vad
åter-växter ger.

Den som en gång rört Sig i verklig urskog, kom nog
därifrån med rätt kusliga hågkomster. Jag tänker då mindre på
den tropiska djungeln, där man fick hugga sig väg med långa
knivar, utan snarare på min vandring i Eldslandets urskog,
som klimatiskt, om än ej floristiskt torde kunna jämföras med
den svenska urskogen sådan den såg ut, då våra förfäder
började röja och bringa reda i skogen. Trädlik i olika stadier
av förmultning lågo så tätt att vi ofta fihgo balansera oss
fram på de förrädiskt murkna stammarna.

Den svenska skogen är ju en härlig naturtyp, men en
natur, som av nyttoskäl är städad och uppsnyggad av
människohand. I det mellansvenska landskapet är det väl ej
synnerligen mycket som bevarat sin ursprungliga prägel: icke
utdikad myr och sumpskog, några bergknallar där
bergfurorna äro så förkrympta att det ej lönar sig att avverka dem,
och möjligen några strandpartier i sjöar som ej blivit
reglerade.

Söker man att genomtänka det ytterst lockande men så
vitt jag kunnat finna föga genomforskade problemet, skall
man finna att människans inflytande är större och
mångsidigare än flertalet av oss föreställa sig.

Låt oss för ett ögonblick återvända till skogen. Inom den
mångfald av intryck som tillsammans forma skogens tjusning
ges det ett par hjärtpunkter, nämligen kolbottnarna — resp,
tjärdalarna — samt skogsfallen.

Det slår aldrig slint att varje besökande, som med mig
strövar omkring i skogarna här vid Lekhyttan, med ett utrop
av glatt igenkännande hälsar den första kolbotten som vi

7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jun 15 23:23:21 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/olnf/1943/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free