Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folket som smyckat sitt land, av professor J. Gunnar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
berghällar, där enstaka tallar hakat sig fast i skrevorna och
där växa med en jämförelsevis kort, grov stam och en
pinjelik krona. Samma växtform återfinna vi någon gång på mer
näringsrik mark i grandiosa exemplar, där människan
omedvetet eller ledd av skönhetssyn, ofta med ’ett inslag av magi,
Skapat fritt rum för ett på något sätt uppmärksammat träd.
På detta sätt skapas sådana magnifika vägträd som
Fårtallen i Götlunda, som fridlysts genom vår förenings omsorg
och som återfinnes utmärkt vackert avbildad i årsskriften för
1930 och 1932. Sakkunskapen urskiljer för denna typ en
varietet, som benämnes paraplytall (Pinus silvestris f. plicata).
Att döma av fotografierna står Fårtallen på eller i kanten av
odlad mark, där näringstillförsel torde ha bidragit till trädets
mäktiga utbildning. Detta, att näringstillförsel tillsammans
med den frilagda positionen skapat berömda trädjättars
frodigt växt, är en faktor i diskussionen, som man gärna
skulle vilja se vetenskapligt belyst. Må det tillåtas mig att
lämna ett ytterst anspråkslöst bidrag till denna diskussion.
Här i Lunnagårdlems mycket omtalade lund har jag ett ej ringa
antal oxlar, av vilka e’n del torde ha en avsevärd ålder, ehuru
de äro små, risiga och skräpiga. De växa alla i ett slutet
lövlundsförband. Men i en hage som gränsar till åkern stå
mina två enda någorlunda snygga oxlar i ett nästan fritt
läge. På granngården Bobaoken växer den vackraste oxel
jag sett, ej en vördad åldring, men ett praktexemplar i yppig
Bild 3 är entrén till det praktfulla templet Pi Yün Ssu, De
azur-blåa molnens tempel, utanför Peking. Arkitekturen är oerhört rik:
vit snidad marmor från de ofantliga stenbrotten SIV om Peking,
glaserat tegel i flere färger. Vid porten en pinjetall av ett eller
annat slag, som väl går samman med både den yppiga arkitekturen
och ej mindre med templets rätt långt framskridna förfall.
Bild 4 (se Pl. I) kommer från den klassiskt sköna delen av landet,
provinsen Chekiang, nere vid sydostkusten, ett land med otaliga sjöar,
dammar och slingrande vattenvägar, med delvis skogklädda berg,
bambulundar och mitt inne i grönskan, där man minst väntar det,
tempel och paviljonger. Det är en trakt av stor naturlig skönhet,
som under T an g- och Sung-dynastierna tjänade till modell för den
kinesiska konstens främsta landskapsmåleri.
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
