Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den fridlysta garpskogen, av fil. d:r Lars-Gunnar Romell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Längre bort från gården är det sämre. De västra delarna
av det gamla Pörtfallet och den västra av de gamla
små-lyckorna söder därom äro nu hög ren granskog, troligen
planterad, ty den slutar utefter en rak linje. Den gamla
Storängen är helt igiengrodd till lund eller i södra delen
liksom den gamla kärrodlingen till blandskog. Frodiga granar
skjuta upp i lunden, också i hassellunden i Storängens
nordvästra ända, där Asplund icke såg tecken till ändring åt det
hållet. Ängsblommorna tyna där de icke redan äro borta.
På den gamla sidvallen härskar älggräset under ett tätt
lövvalv (bild 3). Men omkring 3 hektar av den gamla
Storängen skulle ännu utan större svårighet kunna röjas till vacker
löväng av en kunnig man med känsla för lövängsstilen.
Sammanlagt är enligt min mening ett omkring 10 hektar
stort stycke av de gamla inägorna inom parken lämpligt att
skötas i landskapsvårdande syfte helt i den anda som låg
bakom den första tanken på en Garphytte nationalpark.
Frågan om hur det skall göras skall här icke närmare dryftas.
Den är icke så lätt, bl. a. därför att man kan tveka om vad
man bör sträva efter och hur långt man bör gå. Men saken
är i princip enklare än vad den kan synas den som endast
tänker på att folk ha så olika mening om vad som är vackert
och att naturskydd är ett ord med så skiftande innebörd.
En löslig skönhetssträvan utan krav på stil odh med växlande
tycken som måttstock kan aldrig få bli något rättesnöre; det
vore en lika stor fara för naturskyddet som någon annan
tanklöshet. Tvärtom mötas alla de olika synpunkter man med
rätt kan lägga på saken —estetiska, vetenskapliga, historiska
och vad det mer kan vara — däri att man bör söka hålla
en viss stil.
Det mest stilrena vore i det här fallet att söka få hela
den igamla gården åter med allt vad därtill hörde av hus
oöh djur, åker, äng och utmark och sköta alltsammans enligt
gammal hävd. Just sådana minnesenheter är det vi skulle ha
haft runt om i våra bygder, men icke kommo att skaffa
medan det ännu lätt kunde ha gått. I Garphytte national-
3
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
