Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lysmaskens bröllopsilluminering, av redaktör Anton Jansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förekomst i trakten man intet vetat förut, infunnit sig och
slagit ned på glaset. De ha uppenbarligen lockats dit av det
ljus som honan utsänder från de sista av bakkroppens
segment. Om vi samtidigt inneslutit en annan lysmaskhona i
ett ogenomskinligt men otätt föremål, t. ex. en
tändstickslåda, så skola vi finna, att även om denna ligger bredvid
glaset med den andra lysmaSkhonan, så ta hanarna ingen
notis om tändsticksasken med det för dem dyrbara men inte
anade innehållet.
Om vi göra motsvarande experiment och använda glas
och ask men i stället för lysmaskhona som objekt i dem
insatt i vardera en nattfjärils hona, så skola vi finna att hanar
av fjärilarten ganska säkert komma ditflygande men att de
dras till träasken och inte uppmärksamma den öppet synliga
honan i glaset. Här är det sålunda den lukt som honan
utsänder, vilken väglett dem rätt, medan deras synförmåga är
för svag för att vara dem till hjälp. De insekter som flyga
eller röra sig på marken i fullt dagsljus, ha väl utvecklat
synsinne, men det torde i regel var så, att då det gäller
insekter med nattliga vanor, så är det luktsinnet, som hjälper
könen att finna varandra. Så får man antaga också är
förhållandet med många insektarter, som röra sig i fullt
dagsljus men vilkas honor föra ett mera undangömt levnadssätt
och ofta sakna flygvingar, t. ex. vissa parasitsteklar. Lukten
tjänar för dessa och nattinsekterna i regel som vägledare,
ljuset, som lysmasken utsänder, är det hos insekterna på våra
breddgrader mycket sällsynta undantaget.
Om man sålunda är fullt på det klara med vilken tjänst
lysförmågan gör djuret, så svävade forskarne länge i
ovisshet om de fysiologiska och kemiska förhållanden, vilka stå
i samband med lysmaskens lysförmåga, och olika teorier sågo
dagen. Ännu i ett så sent som 1926 utkommet stort
populär-zoolOgiskt arbete (De levande djuren på jorden) heter det
att ”vad det är som förorsakar dessa ljusfenomen hos
lysmasken, har man ej klart för sig, lika litet som man vet hur
insekten bär sig åt för att moderera det”, och i Brehms
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
