Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En dag i Tiveden, av fil. d:r Bertil E. Halden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en i fortsättningen grenad spricka med något
sicksack-formigt förtopp. Grottmynningens form och nyssnämnda
fortsättning övertyga oss lätt om, att även här
förutbestämmande svaghetslinjer i berget varit avgörande. Resonemanget
skulle icke mista sin giltighet ens i det fall att bildningen
uppstått i sen tid genom sprängningsarbeten! Denna
avlossning efter sprickytorna är ingalunda ett avslutat kapitel;
förloppet är uttänjt över långa tidrymder och kan på en del
punkter visas fortsätta den dag som är.
Vi ha härmed berört en av förutsättningarna för Tivedens
ytrelief, därtill giltig för åtskilliga andra drag i dess
naturliga topografi d. v. s. terrängkomposition av berg, sjöar, åar,
skog, myr m. m.
Låt oss först se något närmare på den dalgång, vari
Fagertärn är belägen. Härvid taga vi kartorna till hjälp,
såväl generalstabskartan i 1:100000 som de geologiska, vilka
omfatta Tiveden, nämligen bladen ”Medevi” och ”Töreboda”,
båda i skalan 1:50000. Ur de tillhörande beskrivningarna
kunna vi också inhämta värdefulla upplysningar om Tivedens
dalgångar.
Den dal, vi valt som entré till Tiveden, fortsätter som
vi se ett gott stycke nästan rakt norrut. Vid Ekemobygget
tillstöter en väst-östlig dal, vars övre fortsättning riktar sig
mycket bestämt mot NW, så bestämt till och med, att den
blivit avgörande för landskapsgränsen mot Västergötland.
Härtill har emellertid säkerligen ännu en omständighet
bidragit, vartill vi återkomma i ett annat sammanhang.
En km Ö om vår dalgång med Fagertärn tecknar kartan
med nästan schematisk rätlinighet en med denna parallell dal
— ”Trolldalen” — upp mot Ködjan. Och för resten:
företeelsen med dessa nord-sydliga dalgångar (gärna med
dragning NNW—SSO) är ett generellt drag i denna och
flertalet övriga delar av Tiveden. Vi kunna väl också, sedan
vi redan övertygat oss om utpräglade spricksystem i berget,
acceptera vad de båda kartbladens utgivare samstämmigt
betyga i de kartbladen åtföljande beskrivningarna, nämligen
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
