Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En dag i Tiveden, av fil. d:r Bertil E. Halden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inskränkt till det nord-sydliga, som ovan omtalalts såsom det
förhärskande. Flerstädes finnas antydningar till
”sockerbits-formade” block eller snett överskärande spriokriktningar.
Under den andra turen i Tiveden, som ligger tilil grund
för dessa sidor, stiftades bl. a. bekantskap med den lilla
dalgång öster om Stora Trehörningen, där den beryktade
”Sten-källa” är belägen. Källans väggar och tak ha hopfogats av
några gigantiska stenblock av intill 7 meters höjd, som
bokstavligen blockera dalgången. Bilden, fig. 4, ger endast en
svag föreställning om det verkliga ”blockrammel”, som här
föreligger. Alldeles i närheten av denna plats är dalgången
på ena sidan begränsad av en brant stupande bergvägg
(fig. 5), liksom jätteblocken bestående av grov ögongranit.
Granitens spricksystem — eller måhända var det här i stället
förskiffring? — framträder på bilden som en sorts skivighet.
Men f. ö. ser hällen så jämn ut, som om den tillformats i
modern tid. — De här liksom annorstädes skenbart
riktnings-löst utströdda blocken äro i sin helhet att tillskriva
inlandsisens lösbrytande och transporterande verksamhet; givetvis
kunna några särskilt i sänkor belägna också ha lösgjorts i
senare tider och därefter störtat ned från sidorna.
Man får ett ganska omedelbart intryck av att
blockrikedom och dalbildning här äro reciproka företeelser. Bevis för
ett sådant samband kan givetvis endast en detaljkartering
prestera. Tills vidare få vi nöja oss med att vidröra den
moderna glacialgeotogiens principinställning till en fråga
som denna: har man några belägg för hypotesen om att
inlandsisen förmår utgräva dalgångar?
Våra läroböcker ha icke mycket att säga härom för vårt
lands vidkommande. Några av våra fjällsjöar har man dook
sedan åtskillig tid tillbaka velat tolka som uppkomna genom
isens erosion i klippgrunden — såsom fallet också är med
en mängd norska fjordar. Vi bortse här givetvis från
resultatet av lokalglaciationer (dal- och nisöhglaoiärer), vilka
som bekant just ha som specialitet att utgräva dalgångar av
en viss typ (”U-dalar”). Det må i detta sammanhang
60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
