Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På ringmärkning av fåglar i västra Närke, av Mauritz Magnusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ensam i vida världen. Vipunge på vift.
Foto: B. öhrn
(Ur Bertil öhrn, Fågelsjöar).
heller, förrän göken kom. Rakt över oss kom han t. o. m.
oCh slog till i en tall strax intill. Arg som vanligt gol och
fräste han om vartannat. Han ville ha sagt, tycktes det, att
här var det han som var ”herre” och ingen annan. En
äng-piplärka gjorde oupphörliga ansatser mot honom där han satt
och gol för brinnande livet. När göken förflyttade sig, var
ängpipen med i galoppen och slog efter honom i luften. Hon
tyCkte inte om honom. Det visade hon tydligt. Kanske
äng-piplärkan varit med om och uppfostrat honom. Man kan
aldrig så noga veta.
Sedan vi sett nog av göken och ängpiplärkan, gingo vi
ut till gölarna på mossen. Smålommen, som låg där alldeles
ensam i den största gölen, lyfte och försvann åt Toften till.
Vi letade efter boet men kunde ej finna det. Vi sjönko ned
i dvärgbjörkriset odh väntadie på att smålommen skulle komma
tillbaka. Han kom emellertid inte, och vi hade ej annat att
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
