Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två minnesmarker, av Nils Eckerbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bete som s. k. skogsvård: det var ingen i socknen som ville, som
nänndes förgripa sig mot ängens strålande skönhet! Det är
emellertid inte blott den vårliga blom- och färgprakten som ger detta gamla
ängsområde tjusning och värde.
Till tjusningen hör även de många utblickarna över sjö och
landskap, som ges främst från stigen på huvudåsen; och så det myllrande,
sjungande småfågellivet i trädkronor och tätningar. Och det är inte
tamboskap längre som sliter upp stigarna i ”Rödjorna”. Älgar och
rådjur tycks nu så flitigt vandra fram där jämte räv och grävling
att vilddjurslukten hänger kvar i luften dagen lång; det är tydligen
mer sällan de störs eller låter sig störas av människor. För övrigt
är det inte blott snårens småfåglar som bor här. Skogssnäppan
häckar i sankmarkernas martallar, enkelbeckasinens hona tickar dagen
lång från sin tuva i kärret, och drillsnäppan sjunger på dallrande
vingar längs sjöstranden och lyckas ibland nästan överrösta alla de
högljudda fåglar som håller till i de många ihåliga träden. — Här
behövs sannerligen inga konstgjorda holkar; naturliga boplatser finns
i mängd, även för blåduvor och fladdermöss.
”Rödjorna” som en gång, tydligen ganska nyligen, varit en
säkerligen om inte nästan kal så dock hårt snaggad, örtfattig betesmark
för fäkreatur och just nu är en sannskyldig, blomprydd lustgård för
vilda djur och stillsamma människor, visar hur utvecklingen av ett
mycket gammalt betesområde kan gå, snabbt nog. De påvisar ock
behovet av mänskliga åtgärder för att inte lustgården snart skall
förvandlas till ett skogliknande, så tätt och skuggande trädsamhälle,
att dess nuvarande tjuskraft, flödet av örter och örters blommor, ska
sina. — Tidpunkten för den periodiskt återkommande, regelbundna
rödjning, som boskapsskötande bönder förr plägade i sina
betesmarker — och som illustreras även av namnet ”Rödjorna” — är
nu nära.
Snavlunda sockenbor går vackert främst i spetsen för
landskapsvården i Örebro län.
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
