Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Hjälmarens växtplankton och våra sjöars förorening, av Sven Junell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medverka, och man skall naturligtvis beakta alla förluster, som kan
bli en följd av företaget och inte endast de materiella. Man bör så
vitt möjligt klargöra, i vad mån floran och faunan påverkas, och
vilka skönhetsvärden som kommer att gå förlorade.
För Närkes vidkommande återstår inte mycket att vinna genom
nya utdikningsföretag. Ibland hör man den åsikten förfäktas, att en
sänkning av Tysslingen skulle kunna ge nya åkerarealer. Att
strandägare kring slättsjöar gärna drömmer om utdikningsföretag är
naturligt, särskilt som dessa sjöar har en benägenhet att svämma över
sina bräddar och sätta stora arealer under vatten. I många dylika
fall är det kanske inte alldeles otänkbart, att åtgärder kan vidtagas,
som begränsar skadegörelsen utan att alltför mycket ändra sjöns
karaktär. Vidare vore det väl ej omöjligt att av allmänna medel
kompensera markägarna för förluster de lider genom att de
förhindrats vidtaga en del utdikningsåtgärder. Samhället drar ofta upp
riktlinjerna för den enskildes handlande, och så borde väl även
kunna ske i sådana fall, då ett för landskapet värdefullt naturområde
äventyras. En genomgripande förändring av Tysslingen skulle inte
endast ha lokala verkningar utan också oöverskådliga verkningar
för en del nordeuropeiska flyttfåglar och i första hand för
sångsvanarna. Närkes slättbygd är av naturen fattigt på öppet vatten, och
vi kan inte stå till svars för att beröva kommande släkten ett så
unikt stycke natur som t. ex. Tysslingen. Häremot kan invändas,
att en utdikning kan ge stora skördar. Givetvis är detta fallet, men i
första hand bör vi söka öka produktionen genom att se till, att de
åkerarealer, som redan finns, effektivt utnyttjas.
Men också andra faror än de nu omtalade hotar våra sjöar och
vattendrag. De senare årtiondena har medfört, att en hel del vatten
— och i första hand sådana i närheten av städer och samhällen —
undergått oerhörda förändringar genom att kloakvatten eller
avloppsvatten från kemiska fabriker tillförts i för stora mängder. På
liknande sätt som att gödsel ändrar en mager åkers
produktionsförmåga, så kan en sjös produktionsförhållanden fullständigt förändras
vid tillförsel av kloakvatten. Bara en så liten detalj, som att de
moderna diskmedlen innehåller kalium- och fosforföreningar,
kommer helt visst att medföra, att sjöar, som mottar stora mängder
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
