Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6:e årets Oset-obs., av Knut Borg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kollet. Ur artlistan kan nämnas starar 200, berglärka 1,
dubbeltrastar 13, trädlärka 4, hornuggla 1, duvhök 1, kungsörn 1 juv.,
krickor 2, brunänder ett par, vigg 2 hanar, knipor ett par, storskrakar
ett par, 17 ringduvor och 21 blåduvor, salskrake 1 hanne, 12
skrattmåsar, 19 gråtrutar, en rekordtidig enkelbeckasin (den 23) och 12
sothöns (den 24). Första vårvädersdagen, den 23, sträckte sånglärkorna
kraftigt norr på. Obsaren räknade endast dem som flög rakt över och
det blev 140 st. från kl. 6.05 till 8.00. På ängarna vid
renhållningsverket rastade samma dag 75 tofsvipor vid 17-tiden. Nästa dag hade
de sträckt vidare. Första spoven flöjtade över Näsbyängen den 28.
Månadens lista omfattade 64 arter.
April 1954:
En ordinär månad vad det gäller antecknade arter, 80 jämnt, om
fasan medräknas. Bästa april tidigare var 1951, då 101 olika arter
noterades. På e. m. den 4 ryttlade vårens första fiskgjuse över rännan
vid åmynningen. Något ”napp” blev det inte. Gjusens fiske i årännan
hör till de mer underhållande synerna under de tidigaste vårdagarna
innan sjön gått upp. Ibland kan man stå vid åkanten ut mot
mynningen och ha både en och två gjusar ”hängande” i luften på så nära
håll, att kikaren är överflödig. Det är heller inte ovanligt att då även
se honom störtdyka i själva ån. Fångst blir det också de flesta gångerna
så här på våren, då det är gamla erfarna gjusar som fiskar. Ända upp
till 11 fiskgjusar har samtidigt setts över sjön. Det hände den 22
april 1951 och observatör var Gösta Karlberg. Den verkliga
”knall-sensationen” inträffade den 29 när Erik Rosenberg i en flock på
50-talet krickor i Ladviken nedanför O. K:s observationstorn
upptäckte en hanne av den amerikanska krick-rasen. — Anas crecca
carolinense. Första fyndet i Skandinavien av denna fågel! Det var en
äkta ”amerikanare”, eftersom den inte finns som parkfågel någonstans
i vår världsdel. Den har, enl. vad Erik Rosenberg efter utländska
kontakter anser troligt, vid något tillfälle förflugit sig till England
och där slagit sig samman med svenska krickor. Där har han ”gift in
sig” och följt med till Sverige fvb. till Lappland kanske. Rastande
5
65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
