Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rovfåglarna och människan, av E. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROVFÅGLARNA OCH MÄNNISKAN
Det vill onekligen synas som om vi i Sverige länge trott, att
rovfåglarna skulle förmå rubba naturens ändamålsenlighet. Hökar och
vråkar har utan åtskillnad varit rövare, som förklarats fredlösa.
I DANMARK t. ex. är det annorlunda ställt, där får ingen
rovfågel fällas utan särskilt tillstånd under tiden från den 1 april till
den 31 okt., alltså under häckningstid.
Från den 1 nov. till den 31 jan. är det tillåtet att skjuta ormvråk,
duvhök och sparvhök; från den 1 febr, till den 31 mars endast
duv-och sparvhök.
Jämlikt den danska jaktlagens fredningsbestämmelser äger
visserligen vid särskilda tillfällen polismyndighet medgiva att enstaka
individ får skjutas, men detta kan tillåtas endast då individ bevisligen
gjort skada på fjäderfä eller viltbestånd.
Den danske förkämpen framför andra för rovfåglarnas fredande,
bankiren och ornitologen C. J. Tillisch skriver i sin skrift Rovjuglene
og mennesket, som utgivits av Jagtrådet, att skälen till fredandet av
rovfåglarna i stora drag är följande:
Uppfattningen om den roll som rovfåglarna spelar i naturens
hushållning har under de sista femtio åren väsentligt ändrats till dessa
fåglars favör tack vare målmedvetet och metodiskt arbete av
vetenskapsmän både i Danmark och annorstädes. Särskilt har den tydliga
tendens till specialisering på det näringsbiologiska området, som de
allra flesta rovfåglarna som individer visar, gjort att man inte längre
skär alla en arts individer över en kam: man oskadliggör alltså endast
9
129
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
