Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holmar i den forna Kvismaren, av Anton Jansson och Lennart Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLMAR I DEN FORNA KVISMAREN
Kvismaren är en av de mellansvenska slättsjöarna och har liksom
Tåkern och Tysslingen blivit känd bl. a. som fågelsjö, inte minst
genom Erik Rosenbergs förstlingsbok ”Oset och Kvismaren”. Men
den som kommer på landsvägen norrifrån förbi Norrbyås kyrka
och från åsen, på vars krön vägen löper, blickar ned till vänster
eller höger för att se ett sjövatten spegla sig, han ser ingen sjö. Här
skulle dock enligt kartan, åtminstone en gammal sådan, Kvismaren
ligga. Det som nu breder ut sig för ögat är runtomkring åkerfält
med dungar eller ”holmar" här och där och längre bort mot
synranden buskage vid övergång till vida vassland. Om resenären
fortsätter längre söderut, får han verkligen se vatten i gölar ett stycke
vid sidan om vägen, och så själva ån, till vilken den forna Kvismaren
krympt ihop.
Så ser ”sjön Kvismaren” ut numera, efter sänkningen av
Hjälmarbäckenet 1878—1887. Men det händer att den återtar sitt forna
utseende före den tiden, inte bara som en hägring utan i
verkligheten. Under och efter snösmältningen vissa vårar händer det att här
utbreder sig en vid vattenspegel, i vilken dessa dungar, som nu
normalt omslutas av åkerfält, åter bli verkliga holmar, kringflutna av
ett vatten, som nu dock blott är efemärt. Översvämningen återför för
kanske några veckor landskapet till vad det var för tre kvarts sekel
sedan, en sjö med holmar och flacka stränder eller vassland helt
139
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
