Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bottenmaterial och grunderingar - Grunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blandas bildhuggargips med varmt limvatten sker
stelnandet så pass långsamt att man om man är snabb
i vändningarna kan hinna att bestryka
bottenmaterialet. Någon större fördel för grunden innebär dock
detta tillvägagångssätt icke.
Gips i grunden förlänar denna en större hårdhet
och fasthet än kritan. Även optiskt sett har gipsen
större fördelar. Emellertid är täckkraften ringa och
gipsgrund fordrar dessutom ett fastare underlag än
kritgrund. Trä, träfiberplatta eller grövre duk är
bäst.
Den, som har tillfälle att för oljemålning eller
målning över huvud taget pröva en krit- och en
gips-grund någorlunda samtidigt, skall finna att de »taga»
färgen ganska olika, och att de målartekniskt sett ha
olika egenskaper.
Enligt författarens mening är gipsgrund att
föredraga.
Andra ämnen med samma uppgift som krita och
gips äro:
Kaolin = porslinslera (aluminiumsilikat),
förvittrad fältspat samt piplera. Pulvriserad marmor och
tungspat förekomma även i en del recept.
För att giva grunden tillräckligt ljus krävas:
Pigment som ha en betydligt lösare struktur men
i gengäld äro ljuskraftiga. Till en riktig grund
kräves sålunda icke endast ett stoff som ger fasthet utan
även ett stoff som ger ett bestämt ljusvärde. De
vanligaste pigmenten äro:
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
