Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bindemedel och medier - Grupp 1. Feta, torkande oljor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spånadslin och oljelin, vilka vardera odlas enbart för
resp. linfibrer och linfrö. Linodlingen som går
utmärkt i Sverige har under andra världskriget starkt
ökats. Ryssland, Balticum, Polen, Indien och
Syd-Amerika äro de främsta linproducerande länderna.
Det bästa spånadslinet anses komma från Belgien.
De feta torkande oljorna bestå huvudsakligen av
glycerider, d. v. s. förening av vissa fettsyror med
glycerin. Dessa ha förmågan att upptaga luftens syre,
varvid de övergå till fast form. Detta är vad som sker
vid oljornas torkning. Förutom glycerider innehålla
oljorna även något vatten, samt en del andra ämnen,
som äro att anse som föroreningar.
När en olja torkar sker en successiv upptagning
av syre, varigenom oljan undergår motsvarande
förändringar. Till en början sker upptagandet mycket
långsamt, d. v. s. man kan relativt länge arbeta med
oljefärg utan att störas av en mera påtaglig
torkningseffekt. När syreupptagningen kommer i gång
inträder en förtjockning av oljan, som ger sig
tillkänna i ett klibbstadium. Så småningom övergår
detta klibbstadium till något som man skulle kunna
kalla det till synes torra stadiet. Oljan klibbar nu icke
längre men kännes mera mjuk än hård. Detta
stadium »arbetar» ännu, d. v. s. trots en viss torrhet
upptager det alltjämt syre.
När oljeskiktet upptager syre ökas vikten (också
volymen). När ingen mera syreupptagning äger
rum är skiktet torrt.
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
