Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pigmenten - Färgrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
re kvantitet färg utgår. Tuben är då
sammanpressad mot ändan. Med kniven intryckes lätt ett par
ritsor, varefter tennet uppvikes och omvikes efter
dessa, så att tuben erhåller sin vedertagna form.
För det hela fordras helt naturligt ett visst
handlag, som dock plägar komma efter någon tids
övning. Den palettkniv som användes vid
färgrivningen bör då och då slöas på så sätt att kniven föres
några gånger fram och åter över ett sandpapper
(nr o) med eggen vinkelrätt mot papperet. Under
arbetet vid rivningen slipas nämligen kniven till stor
skärpa, som kan vara ytterst riskabel vid annan
användning.
Glöm icke att före rivningen taga reda på om
en färg behöver vaxtillsättning eller ej. En dylik
försummelse kan resultera i att färgen i tuben några
dagar senare är stenhård och omöjlig att få ut.
Åtskilliga färger kräva mera arbete än andra. Så
är exempelvis grönjord och kromoxidgrönt vida
svårare att riva än zinkvitt.
Somliga färger böra rivas mycket kort: neapelgult,
zinkvitt, kremservitt. Den sistnämnda färgen är
besvärlig innan den »tagit oljan» men sedan går det lätt.
Stor försiktighet bör iakttagas vid rivning av
kremservitt och neapelgult som äro ytterst giftiga färger.
Somliga färger bli lösare ju längre man river dem
och då är det bara att undan för undan sätta till
mera färgstoff. Ingen färg uppför sig under arbetet
precis som en annan. Var och en har sitt sätt att
160
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
