Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Optiska målarfrågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De allra flesta konstnärer betrakta hithörande
frågor med en viss skepsis. Icke som skulle de tvivla
på att vetenskapens slutsatser och rön vore med
sanningen överensstämmande men de anse och
kanhända med ett uns berättigande, att detta sätt att
taga saken på icke angår dem. Teorierna, den
vetenskapliga apparaten och oftast själva
frågeställningarna förefalla dem främmande och liksom isolerade
från de speciella spörsmål, som förekomma i deras
praktik, och som ligga dem om hjärtat. En
konstnär vill gärna ha ett klart svar på en given fråga,
men han har inte mycket intresse över för
vidlyftigare vetenskapliga utredningar. Jag skall försöka att
i det följande så mycket som möjligt se frågorna ur
en för konstnären lämpad synpunkt.
Enligt Newton är det vita ljuset, solljuset, en
förening av alla färger. Genom brytning i ett prisma
kan man dela upp det vita ljuset i ett färgspektrum,
vilket återigen genom förnyad lämplig brytning
kan sammanföras till vitt ljus. Ordnar man
spektral-färgerna i en cirkel med lika stora sektioner få vi:
gult, gulrött, rött, blårött, blått, blågrönt, grönt,
gulgrönt. Betrakta vi nu denna cirkel se vi, att grönt
16 —t60422. Kumlien, Oljemåleriet.
241
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
