Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kortfattad överblick över materialen och tekniken hos äldre och nyare mästare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heter. Med tanke på porträttbeställares känslighet
kunna vi säkert förstå en kritik som tog sig mindre
sakliga uttryck. För Rembrandt gällde uppgiften
ingalunda en sammanfogad serie av porträtt utan
huvudsaken var att skildra en massa människor i
rörelse, där allt i målningen fick underordna sig
klangen och helhetsverkan och ett kompositionsschema,
som på intet sätt tog hänsyn till uppgiften av
porträttbeställning.
Rembrandts målningssätt är intet à la
prima-må-leri. Hans målningar voro säkerligen mycket väl
förberedda, men uteslöto ingalunda under arbetets gång
improvisationer, tillägg och korrigeringar. Han
målar alltid i skikt men med en svindlande säker känsla
för sluteffekten. Några av Rembrandts färger voro
icke hållbara i vissa blandningar. Han kände väl till
detta och undvek faran genom att avstå från
direkta blandningar. Genom en tunn fernissa åtskilde han
de riskabla färgerna från varandra, som sålunda
fingo verka enbart genom lasurverkan på varandra
och på detta sätt trots allt kunde användas.
Rembrandts första tid visar ett målningssätt med
mycket tunna skikt. »Den helige Anastasius»
(Nationalmuseum nr 579) är ett prov på detta skede. I
undermålningen ha alla detaljer i valvens djupa
skuggor inlagts. Genom lasurer ha de neddämpats utan
att mista i formvärde men förlänats en förtätad
ko-loritisk enhetlighet. Ljusdagrarnas spel på en kalkad
vägg insläppta genom ett litet fönster, reflexerna i
288
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
