Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kortfattad överblick över materialen och tekniken hos äldre och nyare mästare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Renoir, Cézanne, Degas och i Sverige Ernst
Josephson.
Under denna tid göras också ytterst värdefulla
undersökningar i äldre teknik och temperans stora,
värdefulla roll framstår allt klarare. Men till en
början var man ingalunda säker på dess
sammansättning. En lång tid betraktade man som tempera det
som vi nu skulle beteckna med gouache eller med
andra ord en täckande gummivattenfärg.
Kaseintem-pera- och även äggtemperarecept publiceras dock
småningom. Men konserveringsmedlen vålla
svårigheter. Än rekommenderas karbolsyra, än ättiksyra,
ehuru ingen av dessa kan betecknas som helt
oskyldig. Vi ha under denna tid åtskilliga konstnärer som
experimentera med tempera som Böcklin, Lenbach
och v. Marées. Det här medtagna porträttet av
Marées bär ju klart vittnesbörd om hur god effekt ett
riktigt utnyttjat temperaunderlag kan giva. Tyvärr
experimenterade Marées icke bara med tempera utan
också med hartsfärger, vilkas pigment inte
alltid voro hållbara. Många av hans senare målningar
torde fördenskull ha starkt förändrats. Vad
hållbarhet beträffar lyckades då både Böcklin och
Lenbach vida bättre, ehuru väl knappast någon av dem
lyckades komma till någon större frihet vid
hanteringen av det nya materialet.
Åtskilliga äldre författare som Friedlein, Berger,
Church och Pereira ha meddelat fullt användbara
temperarecept, ehuru måhända först Max Doerner
3io
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
