Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
röda blodkropparna npptaga det för väfnadselementens lif
och verksamhet så nödvändiga syret, och till hvilken blodet
aflemnar hvad det under sitt lopp genom kroppens
kapillar-kärl har fatt för mycket af kolsyra — ett af de vigtigaste
affallsämnena vid väfnadselementens verksamhet. Hos
människan och de högre ryggradsdjuren, hvilkas lifsverksamhet
och därmed förbundna kemiska omsättningar äro mycket
lifliga, är det därför alldeles nödvändigt, att alt blod så
ofta som möjligt far genomströmma lungorna för att
undergå denna renings- och förnyelseprocess. Detta ändamål
vinnes därigenom, att uti hjärtat å ena sidan hålvenerna
och lungpulsådern samt å den andra lungvenerna och aorta
stå i öppen förbindelse med hvarandra. Om blodet nu,
såsom vi redan känna, är i rörelse från hvardera
kapillärsystemets pulsådror till dess vener, så kommer ju tydligen
alt det blod, som genomgått kroppens kapillärer, att
därefter genomströmma lungans kapillärer, så återigen
kroppens o. s. v., och på detta sätt måste blodet vid sin
rörelse komma att beskrifva ett fullständigt kretslopp, d. v. s.
återkomma till samma punkt, hvarifrån det utgått, efter
att hafva genomlupit de båda kapillarsystemen samt deras
arterer och vener. Detta är blodets cirkulation eller
kretslopp. Men på hvad sätt, genom hvilka särskilda redskap
och inrättningar hålles denna så vigtiga rörelse i gång?
Det är väl bekant, att det fordras en viss kraft för
att bringa en vätska till att med en viss hastighet strömma
genom ett rör. Någon rörelse i vätskan kan icke ega rum,
om icke en skilnad i det tryck, vätskan utöfvar på rörets
väggar, finnes mellan olika ställen i röret, och vätskan
strömmar då naturligtvis från det ställe i röret, där det
starkare trycket råder, till det, där trycket är svagare.
Denna tryckskilnad, hvilken tillika utgör ett mått på det
arbete, som kräfves för ’ att hålla vätskan i en rörelse af
en viss hastighet, kan man på ett mycket enkelt sätt mäta.
För sådant ändamål behöfver man blott på olika punkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
