Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till den jämna, kontinuerliga utsprutningen ur sprutpipen
genom den elastiska kraften hos den i sprutans
luftbehållare inneslutna luften. Det är hjärtat, som genom sitt
arbete framkallar denna spänning med dess följd,
blodtrycket i pulsådrorna, men det är denna spänning och detta
tryck, som drifver blodet vidare genom hårrörskärlen öfver
till venerna.
Dessa sistnämnda ådrors väggar äro, såsom redan
blifvit anmärkt, mycket eftergifligare än arterernas. Tillika veta
vi också, att det arteriela blodtrycket eller, med andra ord,
den direkt påskyndande drifkraften redan till en mycket
stor del förbrukats för att drifva blodet genom
hårrörskärlen. Det förefaller då utan tvifvel besynnerligt, att blodet
kan med erforderlig hastighet tillryggalägga den i många
fall mycket långa vägen genom venerna till hjärtat.
Föreställom oss till exempel, hvilka hinder och vedervärdigheter
måste möta på vägen från foten uppåt längs hela läggen
och buken upp till hjärtat. De vener, som ligga djupare
inne mellan musklerna måste, tycker man, sammantryckas
vid dessas sammandragningar, de åter, som ligga ytligt,
tätt under huden — och de äro både många och ganska
stora — borde lida ett hinder vid hvarje beröring med
yttre föremål, som i någon mon trycka på huden. Det
förefaller i sanning märkvärdigt, att icke genom alla dessa
hinder ofta en mer eller mindre fullständig stockning i
blodströmningen orsakas. Säkerligen skulle ock denna
olycksbringande verkan inträda, om icke särskilda
inrättningar funnes, som neutralisera de hämmande inflytelserna
eller till och med vända dem till gagn för det nu i fråga
varande ändamålet — blodets obehindrade framfärd.
En sådan inrättning finna vi i venernas talrikhet samt
egendomliga fördelning i djupliggande och ytliga. Under
det nämligen artererna afgifva jämförelsevis få grenar och
dessa i allmänhet ligga djupt inne mellan musklerna, bilda
venerna talrika sidoordnade eller, såsom man benämner det,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
