Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att bloduttömningen icke drifves mycket långt, icke så stor,
som man vanligen föreställer sig, ty om de vasomotoriska
nerverna äro oskadade, kan organismen uthärda ganska
betydliga blodförluster, utan att blodtrycket undergår
synnerligt stor varaktig förändring. Genom denna märkvärdiga
regleringsapparat väckas då ådrornas muskler till ökad
sammandragning, och kärlsystemets rymd rättas efter det
minskade innehållet; på samma gång stegras de
blodberedande redskapens verksamhet, och inom förunderligt kort
tid är blodets myckenhet den samma som förut. Denna
organismens förmåga att uthärda blodförluster har likväl
en skarpt utpräglad gräns; om denna öfverskrides, sjunker
blodtrycket mycket hastigt, cirkulationen afstannar, och
döden inträder oåterkalleligt, såvida icke i tid genom
ingjut-ning af blod från ett annat individ (transfusion)
blodkvantiteten åter förökas. Eesultaten af sistnämnda operation
skänka oss ett nytt bevis för de små elementardelarnes
relativa själfständighet. De blodkroppar, som därvid öfverflyttas
från ett individ till ett annat, fortsätta i sitt nya hemvist
lif och verksamhet — ja de äro till och med jämförelsevis
mycket seglifvade, ty man har genom direkta försök bevisat,
att de kunna fortlefva, äfven om det aftappade blodet
piskats, silats och till och med ett helt dygn förvarats på is.
Professor Panum i Köpenhamn, som med anledning af den
på sista tiden åter med så mycken ifver diskuterade frågan
om transfusionen anstalt en mängd särdeles noggranna och
öfvertygande försök, lät en hund upprepade gånger
förblöda ända till börjande dödssymptomer och ersatte för
hvarje gång det aftappade blodet med piskadt och siladt
blod från en annan hund. Oaktadt på detta sätt den första
hundens hela blodmassa bokstafligen blef i det allra
närmaste ombytt, hemtade han sig likväl fullkomligt efter de
upprepade förblödningarna och visade inga tecken till någon
skadlig inverkan af det nya blodet. Med kännedom om de
röda blodkropparnas verksamhet kunna vi däraf med full
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
