Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÄLSEÖEELSEES VEEKAN PÅ HJÄETAT. 89
inrättningar har emellertid förutskickats, emedan därigenom
åtskilligt, som rörer hjärtat, lättare kan förstås.
Att hjärtats verksamhet lider inflytelse af kroppens
olika fysiologiska tillstånd är en sanning lätt att bekräfta
genom den dagliga erfarenheten. Då kroppen är i hvila,
arbetar detta organ lugnt och makligt med långsamma
slag; vid häftigt och ansträngande arbete däremot blifva
hjärtslagen täta och bultande. Likaså torde ingen vara i
saknad af personlig erfarenhet därom, att själsstämningar
i mycket hög grad utöfva inflytande på hjärtverksamheten.
Den plågsamma, beklämmande hjärtklappning, som utgör
en trogen följeslagare till ängslan eller fruktan för en
öfverhängande fara, afger ett väl bekant vittnesbörd därom —
att icke tala om inflytelserna af än häftigare själsrörelser,
såsom häftig vrede, plötslig förskräckelse, ytterlig sorg eller
glädje, hvilka till och med kunna bringa hjärtat att
alldeles stanna och därigenom medföra en plötslig död eller
åtminstone vanmakt. Att hjärtat står i ett innerligt
samband med och beroende af det allmänna nervsystemet kan
således icke betviflas. Men är detta beroende absolut?
Kan hjärtat icke fortsätta sitt arbete utan sammanhang
med nervsystemets stora medelpunkter i hjärnan och
ryggmärgen ?
Hos kallblodiga djur, t. ex. grodan, är det lätt att
öfvertyga sig om hjärtats själfständighet i detta afseende,
ty det möter alls ingen svårighet att få ett grodhjärta att
skildt från hela den öfriga kroppen fortsätta sin
verksamhet, och med iakttagande af vissa försigtighetsmått kan
man till och med under flera dygn låta det drifva blod
eller blodvatten genom ett artificielt ådersystem af glas och
kautschuksrör och därvid förrätta ett jämförelsevis ganska
betydligt arbete. Men, skall man säkert invända, det är
väl icke gifvet, att hvad som gäller för grodan äfven
nödvändigt skall vara gällande för de högre organiserade,
varmblodiga djuren. Denna invändning motsäges emeller-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
