Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 REGLERINGSINRÄTTNINGEN MYCKET INVECKLAD.
herskas. Ryggmärgen innesluter en hel rad stationer af
andra ordningen, och slutligen hafva vi utan tvifvel i de
periferiska nervganglierna småstationer af tredje eller lägre
rang, afsedda för mera lokala behof. Alla dessa stationer
äro förbundna med hvarandra, men stå dess utom i
förbindelse med nervsystemets öfriga centraldelar och
medelbar-ligen med de nerver, känselnerver, som fortleda intryck
från kroppens yta och från de särskilda organen till de
stora medelpunkterna för kroppsstatens styrelse i hjärnan
och ryggmärgen. Människotanken svindlar vid försöket att
genomtränga denna oändliga labyrint af trådar och celler,
hvilka likväl endast utgöra en liten del af hela
nervsystemet, och lycklig skattar sig forskaren, om han då och då
med det fysiologiska experimentets och den anatomiska
undersökningens förenade bistånd kan få en aning om
sammanhanget i en enda liten del af den intrasslade härfvan.
I det föregående hafva endast några få drag af denna
regulationsinrättnings verksamhet kunnat anföras, men då
vi känna blodets och väfnadssaftens i hela kroppens lif så
djupt ingripande betydelse, är det lätt att inse, huru
mångsidigt och huru utomordentligt vigtigt denna inrättnings
inflytande måste vara. Det begränsade omfånget för denna
framställning medgifver icke något vidlyftigare ingående
på enskildheter i detta afseende, men innan vi sluta, måste
vi dock fästa våra läsares uppmärksamhet på ett par
grupper af företeelser, som stå i innerligt beroende af
cirkulationsapparatens regleringsinrättningar.
Den ena af dessa tillhör nästan uteslutande de högre
djur, vi benämna varmblodiga. Denna benämning är så
till vida oriktig, att dessa djur icke alltid äro »varma» d. v.
s. varmare än det medium, i hvilket de lefva. Väl bekant
torde det vara, att t. ex. människans kroppstemperatur
eller rättare blodets temperatur icke sällan kan vara lägre
än den omgifvande luftens. Detta är under hälsa
förhållandet, så snart lufttemperaturen öfverskrider + 38° C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
