Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEBER OCH INFLAMMATION.
kunna utöfva på hela blodets värmegrad, men ännu
tydligare är dess inflytande på den lokala fördelningen af
värmet till de olika kroppsdelarna. I detta afseende kan
blodkärlssystemet med fullt skäl liknas vid de
varmvattensledningar vi stundom använda till uppvärmning af större
byggnader. Den dagliga erfarenheten lärer oss till fullo, i huru
hög grad de särskilda kroppsdelarnas (t. ex. händers och
fötters) temperatur är beroende af deras blodhart.
Blodbrist, blekhet och kyla å ena sidan samt blodrikedom,
rodnad och värme å den andra följa hvarandra troget.
I samma mon som denna regleringsmekanism är
fullkomlig och inflytelserik, måste ock sjukliga rubbningar i
den samma vara af allvarlig betydelse för kroppssamhällets
välbefinnande. Den mest bekanta bland sådana rubbningar
är det sjukliga tillstånd vi benämna feber, hvars väsen
sannolikt just består däruti, att regleringsmekanismen
kommit i olag, så att värmealstring och värmeförlust icke
vidare fullkomligt afpassas efter hvarandra, utan den förra
blir öfvervägande, hvarigenom blodets temperatur måste
komma att stiga. Faran af detta tillstånd ligger just i
den höga temperaturen; öfverskrider denna + 40° C, så är
faran mycket stor.
Vissa former af de allmänt bekanta sjukliga
företeelser, som benämnas inflammationer, äro sannolikt äfven
väsentligen beroende på en rubbning af det vasomotoriska
nervsystemet, i detta fall af mera lokal natur, ehuru
medgifvas måste, att i denna fråga mycket ännu återstår att
utreda. Säkert är emellertid, att en af de mest
karakteristiska företeelserna vid vissa inflammationer är
kärlväggarnas fullkomliga förlamning, hvarigenom blodkärlen inom
det angripna området utvidgas och blodströmmen förr eller
senare kommer i stockning. Blodets flytande beståndsdelar
utsvettas då i den omgifvande väfhadens saftrum, och
kärlen proppas fulla med blodkroppar så väl röda som hvita.
Vi hafva redan omnämnt, att de senare i det strömmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
