En Bok om Borgar. Vårt fasta försvar under den äldre medeltiden / 41 (1938) Author: Ewert Wrangel Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. BEVAKNINGSLINJER. En rundvandring genom det centrala Sverige

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och Sparrar — alltjämt väcker intresse och beundran, har säkerligen icke
varit den första befästningsanläggningen på udden i sjön. Och mellan
Bergqvara och Växjö reser sig alltjämt ett en gång belastat torn från den
äldre medeltiden, Bergunda kyrkas torn, varifrån man väl har kunnat
signalera till kyrktornet i Växjö. (Se uppsats av Erik Johansson i
Hyltén Cavallius föreningens Årsbok 1938.)

Fig. 13. På Husholmen å Lidboholm (Ön) märkas två stora tomtningar, den ena kanske för ett ekonomihus, den andra för bostadsborgen. Bilden visar denna senare plats. Foto: Nils Olsson 1938.

Växjö domkyrka står alltjämt kvar som en ansenlig rest av den första
murverkstiden i Värend. I tider av ofred har det, på sin kringflutna av
murar omgivna holme, kunnat vara en tillflykt för stadens ledare,
andliga såväl som världsliga.

Där Helgasjönsystemets vatten faller ut i Salen, just på hörnet mellan
den forsande ån och sjön — en fullkomlig typisk situation, som vi känna
från så många håll i vårt land — ligger en vacker borgkulle vid Os. Den
visar en fullkomlig rundtornsanläggning, men har icke haft större
byggnader vid sin sida, utan stått som ett isolerat vakttorn (pl. VIII).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>