Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. MATERIAL OCH ANLÄGGNING. Träborgar, murar, gravar och torn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Som försvarsverk har rundbyggnaden den särskilda fördelen, att alla
dess sidor lätt kunna från en övervåning — eller en försvarsbalkong —
överblickas, och de anfallande kunna vid ett rundtorn lättare hindras i
sina avsikter än vid ett fyrkantigt. Detta förhållande torde i främsta
rummet ha orsakat rundborgarnas täta förekomst hos oss.
Skåne har haft sju — eller kanske flera — runda torn, vid vilka
rektangulära kyrkor blivit byggda (fyra av dem ännu kvarstående). Av
fristående rundborgar eller runda vakttorn ha en mängd lämningar
påträffats, de flesta äro ännu inte undersökta, om åtskilliga äro uppgifterna
därför tvivelaktiga. Det runda tornet vid Stegeborg anser jag, i likhet
med Martin Olsson, härstamma från äldre medeltid, ehuru man
naturligtvis måste räkna med förändringar och ombyggnader. Genom Martin
Olsson har uppmärksamheten under de sista åren blivit fäst vid dessa
rundborgar, och han har själv undersökt det äldsta »Tre kronor» i
Stockholm samt rundtornen i Kalmar (pl. IV) och på Borgholm.
Rundkastalen i Hälsingborg (pl. V) är upptäckt av Torsten Mårtensson. Om
tornet vid Uttersberg har Arthur Nordén meddelat upplysningar. Själv
har förf. studerat Svaneholm, Stensö och Sölvesborg, de förnämsta
resterna av rundtorn från den äldre medeltiden som vi äga jämte Stegeborg.
En mängd andra rundtornslämningar har jag också under mina
studieresor besökt och därom ovan — förberedelsevis — meddelat ett och annat.
De flesta platser tarva ytterligare undersökning (och grävningar!). Jag
tror emellertid mig för närvarande kunna konstatera, att åtminstone ett
sextiotal rundbyggnader från den äldre medeltiden kunna påvisas i vårt
land. Bland dem utgöras tolv stycken av rundkyrkor (oavsett kapellet i
Svaneholms nedersta våning se ovan s. 20 samt fig. 5). Jämte de elva
rundkyrkor, som undersökts och behandlats av Hugo F. Frölén, må
erinras om den av Torsten Mårtensson upptäckta i Hälsingborg (fig.
25). På ön Bornholm stå fyra rundkyrkor; i det övriga Danmark finnas
några, i Norge ett försvinnande fåtal. De skånska landskapen ha ju
också andra rundbyggnader att uppvisa; ett runt vakttorn stod en gång
på ön Hven, omkring vilket torn kungsgården sedan reste sig. Även om
man nu från det ovan angivna antalet rundbyggnader i Sverige från
äldre medeltid drar av det femton- eller tjugotal rundbyggnader av olika
slag som kunna påvisas i de skånska provinserna, återstår dock för det
medeltida Sverige ett antal av något mer än fyrtio, och ännu flera kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
