Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religionsstriden på 1590-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. RELIGIONSSTRIDEN PÅ 1590-TALET.
25
i Linköpings stift år 1596 bestraffa all trolldom, signerier
och slik vidskepelse. Emellertid visade den seghet, hvarmed
man fasthängde vid dessa åskådningar, huru djup vördnaden
var för kyrkan och de kyrkliga inrättningarna. I själfva
verket stod kyrkan både som undervisningsanstalt och
betraktad som magiskt frälsningsmedel i centrum för hela
folkets tankevärld, var medelpunkten för alla dess andliga
intressen. Och detta förklarar för oss, att religionsstriden
mellan Sigismund och Karl IX blef så djupt ingripande i
hela landets öden.
* *
Striden mellan Sigismund och hertig Karl gällde intet
mindre än Sveriges både politiska och religiösa själfständighet.
Sigismund var icke bara arf konungen, som kräfde lydnad
och erkännande inom sin faders land, utan han var främst
den katolska reaktionens * ifrige förkämpe, och med sitt
katolska rike Polens resurser ville han bryta allt motstånd
inom det protestantiska Sverige. Om han hade segrat, så hade
reformationens upplysningsarbete — visserligen ytterst
blygsamt enligt våra fordringar men för den tiden betydande
nog — afklippts. Kyrkan hade då återställts i sin gamla makt,
d. v. s. biskopar och prelater hade mäktat trotsa konungen,
och de kyrkans forna rikedomar, med hvilka Gustaf I
förmått utrusta här och flotta till landets skydd, hade
återgått till prelaternas ägo. Slutligen hade konungen kunnat
regera Sverige från Polen genom sina personliga förtrogna
utan att taga någon hänsyn till svenska folkets önskningar
och behof. Så försökte han ju till en tid styra i Finland genom
bondeförtryckaren »Svidje-Klas» (Klas Fleming), och följden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
