Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges utveckling under krigstiden före 1650
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
SVENSKT FOLKBIBLIOTEK.
När Sverige måste låna upp pengar för den dryga
utlösningen af Älfsborg efter Knäredfreden, hade transaktioner
inledts med bl. a. den rike köpmannen Louis De Geer i
Amsterdam. Den förslagne finansiärens skarpblick skönjde snart,
att inom Sverige funnos sällsynt stora naturliga tillgångar
att taga vara på: »Vi hafva här i landet ett Indien, hvar vi
rätt kunde bruka bergen», lär han senare ha yttrat. 1618
arrenderade han genom ombud Finspånga län af kronan, och nio år
senare förvärfvade han svensk medborgarrätt för att
personligen inom landet kunna leda och öfvervaka sina stora
affärsföretag. Ty han förehade nu intet mindre än att utveckla de förut
halft öde skogsbygderna i norra Östergötland och norra
Uppland till stora, industricentra. Järnmalm, brännved och
träkol samt vattenkraft hade han där lätt till hands;
driftkapital kunde han själf ställa eller uppnegociera genom sina
holländska affärsförbindelser. Men dugliga järnarbetare stodo
ej att få inom Sverige. De Geer satte sig då i förbindelse
med sina stamfränder, de smidesskickliga vallonerna från
landet kring Lüttich; för dessa, som i hembygden funno sin
evangeliska tro hotad, var tillfället lockande. Från 1618
framåt inflyttade successivt minst omkring 500 olika vallonsläkter
till de af De Geer ledda bruksorterna. I allt får väl denna
invandring skattas till åtminstone ett par tusen personer —
i förhållande till folkmängden säkert den största immigration
på kort tid, som Sveriges häfder ha att mäla om. Men
inflyttningens betydelse låg ej så mycket i antalet som i de
nykomnas yrkesskicklighet och arbetsintensitet samt i det
betydande utländska kapital, som nu placerades på svenska
företag. Om en Rothschild öfverförde sina millioner samt
något tiotusental tekniskt öfverlägsna industriarbetare hit,
det skulle möjligen för våra dagars Sverige kunna motsvara,
hvad De Geers och hans valloners invandring var för 1600-talets.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
