Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byråkratien och det karolinska enväldet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5. BYRÅKRATIEN OCH DET KAROLINSKA ENVÄLDET. 75
medel goda» var lösen för denna skrupelfria politik, hvars
listigt förgrenade trådar i djupaste hemlighet spunnos af
furstarne och deras förtrogna i de slutna kabinetten; däraf namnet
kabinettspolitiken. Bland’ dennas tidigaste och mest typiska
företrädare märkes August den starke af Saxen och Polen,
Karl XII:s motståndare, lika äregirig och maktlysten i politik
som prakiftilJ och utsväfvande i lefnad.
Denna tid utan verkliga idéer eller allmänna intressen,
fylld allenast af stora och små intriger och de mest
öfverraskande vändningar och knep, fordrade framför allt en
vaksam och påpasslig diplomati. Sådan var i hög grad nödvändig
för Sverige, som hade så många rifningspunkter med utländska
makter. Men här visade den svenska byråkratien en stor
svaghet. Äfven våra såsom bäst ansedda diplomater skönjde
intet af grannarnes anslag. De svenska ministrarne i utlandet
voro outtröttliga att hålla konferenser och springa på
hofupp-vaktningar, att skrifva inlagor, i grundligt lärda repliker
motbevisa andras förslag och fordringar samt att om allt detta
sätta upp långdragna relationer till regeringen där hemma.
Som goda ämbetsmän efter konungens smak höllo de sig främst
till de skrifna handlingarna, men då de finurliga motspelarne
noga undveko att lämna något komprometterande skriftligt
ifrån sig, hade akterna intet att berätta, och följaktligen sågo
våra ministrar ingen fara. Mauritz Vellingk hade särskildt
namn om sig för godt spårsinne, och han skickades att sondera
den opålitlige konung Augusts planer. Det gjorde han ock med
den framgång, ;att han nätt och jämnt lyckats öfvertyga sin
egen regering om Augusts fredsvänlighet i samma ögonblick,
som denne utan krigsförklaring anföll svenska Livland. Vår
diplomati var icke bättre på andra håll, därför kunde Sverige
så grundligt öfverraskas af det stora nordiska krigets utbrott
år 1700. Och under hela kriget förblef vår utrikespolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
