Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet. Om individualitetens betydelse för det allmänna bästa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äregirigheten, till och med de högsta, tillgängliga för allmän
tävlan, så att begäret att höja sig icke längre uteslutande
utmärker en klass utan blir gemensamt för alla klasser.
Men det finnes en annan kraft, som ännu mäktigare än
allt detta verkar till att åstadkomma allmän likhet bland
människorna, nämligen den övermakt i samhället, varav
den allmänna opinionen i detta och andra fria länder
allt mera träder i besittning. I samma mån, som de
höjder i samhället, från vilka de mäktiga kunde trotsa
allmänhetens mening, småningom utjämnas; i samma mån,
som t. o. m. tanken på att motsätta sig folkets vilja, när
man bestämt vet, att det har en vilja, mer och mer
försvinner ur statsmännens sinnen, upphör det också att finnas
något socialt stöd för självständiga karaktärer — någon
verksam makt, som själv står i strid mot flertalets inflytande
och i vars intresse det därför ligger att under sitt beskydd
taga sådana åsikter och böjelser, som avvika från mängdens.
Alla dessa orsaker i förening åstadkomma en sådan
mängd mot individualiteten fientliga inflytelser, att det icke
är lätt att förstå, huru denna skall kunna hålla sig uppe.
Och i själva verket skall detta bliva allt svårare, såframt
icke de mera tänkande medlemmarna av samhället bringas
att uppskatta dess betydelse, att inse, att det är gott att
avvikelser finnas, även om de icke innehålla en förbättring,
ja till och med om några av dem skulle synas innebära
en försämring. Om någonsin individualitetens anspråk böra
försvaras, så är det nu, innan ännu den påtvungna lik
formigheten hunnit bliva på långt när fullständig. Det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
