Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
skulle närmare angifvit tiden för dessa händelser, i
handskriften utfallit. För att emellertid sätta gissning emot
gissning, kan jag icke annat än finna det sannolikare att hvad
som innehålles på det sista bladet är att hänföra till
advents-• tiden t287, och jag stöder mig därvid på följande
förhållande: Det s. k. VA använder som källa, såsom ofvan p. 24 är
angifvet, företrädesvis innehållet i den nuvarande
Jülicher-handskriften. Men VA nämner alldeles icke fastlagstiden
1288, men väl adventstiden 1287. Under det att. alltså
Wollers-heim på det afgörande stället (rJv. 4) vill läsa eller förstår
det som om där stode: sabbatum quocl est ante primam
dominicam <quadragesime>, vill jag i st. f. det sista ordet
läsa (eller underförstå) aduentus, just med • stöd af VA,
och enligt min uppfattning slutar alltså framställningen i P. III
med denna tidpunkt.1)
Men något utöfver denna tidpunkt sträcker sig dock
berättelsen i VA. Från år 1288 omtalar det nämligen, att
Kristina, sedan det långvariga kriget emellan ärkebiskop Sigfrid
(Siffridus) af Köln och härtig Johann af Brabant bragts till
slut genom ett blodigt slag vid Worringen, ej långt från
Stommeln, d. 5 juni, af Gud utbad sig nåden att få genom
lidande ur skärseldens kval fria de i nämnda slagtning fallne,
något som också lyckades henne i stor utsträckning.- Då nu
VA som saklig hufvudkälla synes följa innehållet i
Jülicher-handskriften och särskildt Magister Johannes’ berättelse i
P. III för de tider den behandlar,2) kan jag icke annat än
finna det i högsta grad sannolikt att VA i denna punkt
just reproducerar det förlorade slutet af P. III.
’) VA resumerar i öfrigt icke egentligen innehållet af detta
handskriftens blad, tydligtvis på den grund att det med mycket obetydlig
omväxling upprepar en, som det af hela framställningen i P. III visar sig, fix idé
om en särskild art af djäfvulshemsökelser.
’) VA visar nämligen mycket större frändskap i uppfattning och
omdöme (eller rättare omdömeslöshet) med magister Johannes än med Petrus.
Under det ait Petri framställning är präglad af en tro, som visserligen må
kallas blind, är det superstilion, som kommer till orda hos Johannes, och det
i rå en form, som med passion fråssar i vidriga detaljer.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
