Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
ined sådana syftemål, ingalunda noggrann om medlen.
De närmast tillhands liggande pläga då vara de , som
finnas uppräknade oeh sammanförda i Thorilds Ixritik
öfver Kritiker, under namnen "få vett, miss vett, o vett,
vanvett."
Men ingenting annat kan vara vittert, eller på
ringaste vis för sådant gälla, än det, som framförallt
är vettigt. Ty, hvad är det Vittra, om icke just det
företrädesvis Vettiga? Det är Vettet, som hlir
Vitterhet, såsnart det meddelar sig såsom ett skönt. Vett
är en af Vetande genomträngd oeh förädlad Sinnesart,
eller enheten af Vetande och Sinne, sedd från den
ob-jectiva sida, der den antagit en sinnligt fullkomlig
å-skådlighet. Den man, som åt allt, hvad han tänker
och känner, i praktisk yttring gifver ett sådant
fullkomligt sinne-uttryck, eller hvad vi kalla decorvtm, är
vettig; den, som i theorctisk och ästhetisk yttring
gifver det, är vitter. Och dä Språket är den
förnuftiga själens omedelbaraste sinnliga uttrycksmedel: så
måste hvar och en genom Språket skeende
framställning, der tanken uppträder så organisk och helgjuten,
att den åt förstånd, känsla och inbildning meddelar sin
närvaro i oskiljaktigaste och lifligaste sinnliga förening,
hänföras till benämningen Vitterhet. Rättmätigt
sätter man alltså det gemensamma kännetecknet på skönt
vett i skönheten af dess språk; men hvad är denna
skönhets förnämsta både styrka oeh behag?
Värdigheten af en upphöjd själs hela sätt att känna ©db tänka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
