Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
orätt, om man säger, att en gryning dertill skönjcs i
Triewalds satirer öfver sin tids dåliga rimmar c; men
denna gryning är likväl, elmru Triewalds välmening ej
var blottad på qvickhet, alltför matt, för att komma
i svnnerliff åtanka. Onekligt voro de åsigter af
hit-hörande ämnen, med hvilka Dalin uppträdde, klarare,
bestämdare, och i en ojemn förligt mera vårdad
framställning uttalade. Liksom i poetiskt sinne, hvaraf
ban både såsom Skald oeh Häfdatecknare ägde vida
större andel, än vår nutid plägar erkänna, så
öfverträffade han (i allmänhet) både föregångare och
sam-tidincrar äfven i smak. Här an<j,år ban oss endast så-
ü D
som Granskare och Smakdomare. De skrifter, der
ban såsom sådan visar sig, äro egentligen, utom hans
redan omnämnda "Tankar öfver Critiquer", hans
"Korta Påminnelser vid Svenska
Skaldekonsten i vår tid", och hans lilla, såsom inledning till
Svenska Vitterhets-Akademiens Handlingar
sammanskrifna, "Svenska Vitterhetens Historia." Vi ha
sett *), huru den första af dessa skrifter afhandlar
Kritiken i gemen. Vi måste nu tillägga: han har der bättre
lyckats att framställa sakens allmänna grunder, än i
de tvenne sednare att tillämpa dem.
Det bör väl ej tillräknas oss såsom bristande
tacksamhet, om vi befinna Dalins egna granskningar, så
vidt de röra ästhetiska föremål, mindre läsvärda, üäi
*> Sidd. 42-40.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
