Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
igenom blef ban den förste Svensk, som bragte Dallas,
anvisningar till egentlig utöfning, och dymedelst
började såsom ett yrke idka befattningen af vitter
Recensent. Ty näppligen göres honom detta slags
utmärkelse stridig af Häfdatecknaren Celsius,, utgifvaren af
"Tidningar om de Lärdas Arbeten för 1742",
— de första i Sverige på inhemskt språk utgifna
tidningsblad för Litteratur; eller af Boktryckaren
Salvius, som i sina "Lärda Tidningar" (1745—75)
fortsatte dem. Väl anmäla de äfven vittra arbeten: men
de hålla sig mestadels inom en blott refererande
egenskap, eller oek yttra de blott fåordiga domslut utan
synnerlig motivering*). Sahlstedt åter giek derpå ut,
att, i särskildt åt Vitterheten egnade kritiska uppsatser,
med någon vetenskaplighet tillämpa de Dalin ska
all-mänprinciperna på svenska vitterhetsförsök och
vitter-hetsverk. Man äger derföre af honom ej blott en
vidlyftig skrift "om Tankar i Vitterhets-Arbeten»",
jemte "Bref angående Celsii Tal om Smak i den
Svenska Vältaligheten", med mera; utan ock
enkannerligen "Cr i ti ska Samlingar", i fyra
oetaiv-band. Det begrepp, som man i den tiden plägade b
te-teckna med de från Horatius lånade orden utile dulæi,
— af hvilka äfven ett helt vitterhets-samfund tog siitt
namn, — "tgör kärnan i hans föreställningssätt. Alllt,
*) Vi lia visserligen ej genomläst dessa "Lärda Tidninga«rn
fr ån början till slut; men förmoda dock ej, att någon
grundligare kännare skall finna vårt utlåtande origtigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
