Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
fi Utöfvare af konsten. Sådant förekommer nu
besyn-ne;rligt; men detsamma, som nyss yttrades om de
bäittrc af Kellgrens ungdomsdikter, gäller om desse
mtäms bättre stycken öfverhufvud: de voro starkare i
uttöifningen, än i läran. Tvifvelsutan sväfvade äfven
dier någonting innerligare ocli ljusare för deras
kän-slla , deras aning, än de, med sin brist på
philoso-plhiisk tankeskärpa och bildning, voro i stånd att bringa
tiilL begrepp eller uttala.
I en uppsats öfver Kellgren, införd i "Biographiskt
Liæxicon öfver namnkunniga Svenska Män"*), träffas
et 11 utförligt omdöme öfver hans Stockholms Post och
luains egenskaper såsom Publicist. Granskningen synes
osss grundlig och opartisk. Endast vid tillvitelsen för
mo g mycken "vitter Royalism" erinra vi,, att Kellgrens
piersonliga förhållande till Gustaf III alltid var ett
gan-slka sjelfständigt, och att Stockholms Postens
panegy-riisika ton om och till denne monark bör, just
der-fcöire, anses för en fullkomligt oskrymtad. Eldig i sina
öifverlygelsers uttryck, liksom i sina böjelsers, var
Kiellgren aldrig njugg på beröm, när han tyckte sig ha
sikäl dertill: i hans skrifter heter Locke "den
förnuftigaste man, som jorden burit"; Marmontel "den
ljusaste, sannaste, finaste af alla ästhetiska författare"; och
Woltaire kallade ban engång, i Stockholms Posten,
rrenlaf en "gud". Den naturliga sympathien mellan en
*) B. VII. I II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
