Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
i sitt innersta undergå någon väsendtlig förändring:
så nu jemväl den Kellgrenska till den Leopoldska.
Genom Kellgren var kon blifven ystrare, (jviekare,
finare,* genom Leopold klyftigare, satsbundnare, men
oekså benägnare att fixera sin ensidighet i en
mumielik förtorkning oeh förstelning. — Det förstås, att
flertalet af de samtida litteratörer, som i någon måa
befattade sig med ästhetisk theori och kritik, dervid
gick tillväga i denna läras anda; helst sedan dess
myndighet, efter Thorilds undanrödjande, ansågs
betryggad för alla lider. Bland dessa litteratörer må här,*
såsom de utmärktaste, nämnas N. von Rosenstein,
den äldre Silverstolpe och Blom.
Rosenstein, hvars uppsatser, till större delen
o
Företal och Aminnelse-Tal, utmärka sig genom en
enkel, ren och behaglig stil, gällde enkannerligen for en
stor philosoph (hvartill särdeles hans "afhandling
om UppIysninge n" gaf anledning); men ägde i sjelfva
verket långt mindre philosophiskt sinne, än Leopold.
Ett Ypperligt hufvud var han likväl, och en ädel man;
med en fransysk tonrnure (Vesprit, men till hjerta och
lynne bottensvensk. I*å Svenska Akademiens
högtidsdag 1787 uppläste han inledningen till en afhandling
kallad "Anmärkningar om Vitterhet och Smak";
deraf blef dock aldrig något vidare meddeladt. Att
förlusten icke kan skallas oersättlig, må följande
definitioner intyga: "Hvad begrepp man ock må göra sig
om Vitterhet och Sank, kan under Vitterhet ej annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
