Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
philosophi öfver det Sköna. Men genom Höijer
framstod för första gängen, pä svensk grund eller i svenskt
språk, en philosophisk Ästhetik såsom verkligt
utbildad; med sin rot fästad just i den åskådning, som var
Ehrensvärds liksom Winkelinanns. En egentlig
grundritning af Höijers konstlära skulle ej kunna gifvas,
utan i samband med en grundritning af bela hans
system. Men här är blott fråga om denna konstläras
sätt att yttra sig i Kritik; således om en teckning af
dess grundsatser för ästhetisk granskning, äfvensom af
dess siitt att tillämpa dem.
Vi vilja här alltså om den Ilöijerska Kritiken
meddela ett begrepp, som ådagalägger dess beskaffenhet
och dermed äfven den skarpt afstickande motsats, hvari
den befann sig till sin samtids vanliga. Vi bifoga
derföre, ur hans "Recension öfver Gyllenbo rgs
Försök om Skaldekonsten", följande utdrag.
"Ulan tvifvel", — säger ban der, — "är den
moderna granskningen i allmänhet äfven så skadlig
för de vackra konsterna, som den moderna smakcu
och stilen, hvilken den underhåller. Den har bidragit,
att vända konstnärens uppmärksamhet på småsaker, på
clt eonvcntions-vackert, i stället för det hans eget
snille af fri verksamhet borde skapa; ait förstöra
ädelheten i hans stil och maner, och alt gifva hans
arbe-ICll Git Visst tvunget och behagsjuk! anseende, genom
fruklan för granskaren — och hvem är ej granskare?
— hvars kalla och ensidiga omdöme han måste smickra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
