Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
utstående, tanka, af ett särdeles ord, ett retande
uttryck; eller att glömma del rika landskapet i
förljusningen öfver vu liten ros. Detta lilla inskränkta i
ö
smaken är alllid början till dess fullkomliga
förskäin-niug. Det sköna i ett godt poem ligger ej i en och
annan rad, ett och annat ovanligt oeh vågadt uttryck;
det förutsätter ock visserligen mera odling och
säkerhet i smaken och förståndet, att förtjusas af ett poem
af na gra tusen verser, än af ett sällsamt eller
lyckligt ord". (Skälet hade kunnat tilläggas: den förra
föi-tjusningen är renlaf omöjlig, utan förmågan att
uppfatta det skona i stort och belt; emedan hvarje godt
konstverks skönhet ligger i dess idee, dess
composition och dess framställnings totalform. Föröfrigt, om
läsaren nu påminner sig, hvad förut blef anfördt ur
Leopolds recension öfver Gyllenborgs hjeltedikt, så
äger ban här ett ypperligt parallelställe). Höijer fort-
o
far: "A andra sidan, huru lätt är det ej i det
skönaste skaldestycke, att upptäcka några vårdslösheter,
några fläckar, der man kan märka, att skalden, under
häftigheten af loppet, råkat halka af vägeu! . . . Men
ju klarare man märker sådana smärre fel, eller ju
hellre man hvilar vid dem under läsningen af ett
eljest fullkomligt poem, ju mindre är man öppen för
dess skönheter, ju mera är man en falsk granskare".
(Här tycker man sig höra Thorild). "Skulle det ej
till oeh med vara ett bevis på ett skaldestyckes
förträfflighet, att det oaktadt dem förtjusar?"
II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
