Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
nar cgenskapernc af qvick parodi och verkligt poem).
Väl skedde i hans sista dagar, att han sjelf på fullt
allvar, i tre eller fvra af sina vackraste qväden,
öfvergick till del kätteri han länge bekämpat. Men han
utlät sig ej i några vidfogade commentarier, hvad ban
ined dessa betänkliga föredömen egentligen bar i
sinnet; och derföre tog man sitt beslut, att i all stillhet
lemna dem derhän, såsom observanda, tion imitanda.
Vi kunna fördenskull föreställa oss utan svårighet,
huru sötsurt Smakens dåvarande väktare skulle
upptaga det frimodiga yttrande af cn motsatt
öfvertygelse, som här, af en ung, men redan för snille erkänd
philosoph, utan synnerligt omsvep utsädes. Huru rakt
Höijer i framställningen af denna öfvertygelse gick till
väga, må följande utdrag intyga:
"Ännu mindre kunne vi gilla Författaren, då han
i början af sitt skaldestycke synes vilja göra Rimmet
till en lag för Svenska Verskonsten. Ty i allmänhet,
hvarföre skall blott ett sätt att uttrycka det sköna vara
det rätta, och hvilken har rätt att fastställa det? och
l)et äkta snillets vägar,
Der aldrig spåret trycktes
Af någon dödlig fot".
Den för svenska öron sällsamma betoningen:
"Låt stoftets ätöm söka
Det vettiga, det qvicka" —
parodierar detta ställe i Thorilds qväde:
"’Hvad kan i tingens lagar
Du grusets insëkt ändra?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
