Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
li o no ni egna conslruetionssätt. — Deremot var lians
talade prosa hardt nära den nipsterligaste^ som från
någon katheder han höras. Det betydde dervid
ingenting, att den en smula skadades genom en vana,
hvarmed den tidens samtalsspråk hade smittat honom, —- ett
mindre nödigt njiljande af en hop fransyska glosor (såsom
t. ex. appuyera, rapport oeh ra p porlera sig till,
grace m. fl.); slrommen af det hela, förstärkt genom
behaget af en välljudande röst och en majestätisk
värdig-bet i ansigtsbildning, blick, hållnings var alllid på
samma gång aktningsbjudande, hänförande och
öfvertygande. Man kan alltså lätteligen föreställa sig; huru högt
ban uppbars af de unga män, som — innan kort oeh
belt plötsligt — uppträdde såsom verkställare af den
litterära omhvälfning, hvars möjlighet Höijer väl hade
befrämjat, men utan att alls äga ett så brådskyndadt
mål i sigte.
Likväl, — och ehuru flitigt de infunno sig i hans
hörsal, — var af dessa ynglingar Hammarsköld den
ende, som i någon egentlig mening kunde kallas hans
lärjunge. Han var det åtminstone så till vida, att
han, liksom ban i sin ungdom var den trägnaste
åhöraren af Höijers föreläsningar, äfven ända intill sin död
var hans störste beundrare, och dessutom den ende,
till hvilken Höijer personligen slod i något närmare
förhållande, eller med hvilken ban något förtroligare
umgicks. Också ulgaf Hammarsköld sin första tidskrift
("’Lyceum") enligt en med Höijer gemensamt uppgjord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
