Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Lapplands naturbeskaffenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nen; öfverallt uppkastas stora vattenmassor högt i luften, och höga
moln-stoder af skum sväfva öfver det- hela, stundom så täta, att de bortskymma
de bakom liggande föremålen. Omkring klippan midt framför rännan
tvingas det hvitkokande svallet att vika åt sidan och möter den från andra
sidan klippön kommande smalare grenen, sedan denne först kastat sig
lodrätt ned. Derefter framilar det sjudande afgrundssvallet i sin trånga
ränna och bildar en kontinuerlig kedja af fall utefter en sträcka af en
fjerdedels mil. Ifrån den 120 till 150 fot höga klippstranden ser man i
djupet endast rök och skum, hvars bländande hvithet gör en märklig
kontrast mot de svartglänsande klippväggarna. Endast på några få ställen,
och ej utan lifsfara (?), kan man komma ned till vattnet. Lättast låter det
sig göra just der fallet är mest gripande att åse, nämligen strax nedanför
dess öfversta del. Å ena sidan ser man här den vackert mörkgröna, med
döfvande dån lodrätt fallande väldiga strålen, och å den andra den utför
den stupande rännan med snabbaste fart och i ofantliga vågor af skum
ilande vattenmassan med dess liksom ur en kokande afgrund ständigt
uppstigande täta dimmor". (Hela forsen är 251,6 2 fot, det egentliga fallet
102,:i9 fot. H. A. Widmark.) "Harsprånget är således två och en half
gånger så högt som de beryktade Trollhätte-fallen och öfverträffar dessa
ojemnförligt i storartad effekt. Det är, efter hvad jag har anledning
förmoda, det högsta vattenfall i Europa med så stor vattenmassa. Dånet
höres vida omkring såsom en mullrande åska. Enligt trovärdig försäkran
lärer det stundom höras ända till det 5 mil derifrån aflägsna Gellivara
Dundret".
"Ännu väldigare är dock vattenfallet Ädna-muorlci-kortje. Sjön
Gjerte-jaure störtar här lodrätt ned i sjön Pajiplolilujaure öfver en klippvägg,
som vid anställd afvägning befanns hafva icke mindre än 134 fot i höjd.
Vattenmassorna återkastades nedanför fallet ungefär 200 fot i höjden. Vi
måste tillerkänna detta vattenfall priset framför Harsprånget". (Pettersson,
sid. 46.)
Då man i Læstadii beskrifning härofvan läser att solen är osynlig
åtminstone två månader i den nordliga svenska Lappmarken, hos
Stock-fleth (sid. 85) att hon i Finnmarken icke visar sig under 9 veckor, och
hos Kcilhau (sid. 176) att hon vid Talvig är borta från början af
November till sista Januari, så måste man naturligtvis tänka sig denna tid såsom
särdeles dyster. Men det synes han i sjelfva verket icke vara. Sjögren
säger (sid. 195): "Den mörka tiden kallas af Lapparne naivt nog skaabmo,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
