Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Lapplands naturbeskaffenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MKTAUiKli.
PEKLOl!.
stillasittande har getter och får, i lyckligaste fall kor och hästar. Benen
och hunden omtalas längre fram utförligare.
Inom dessa vidsträckta landamären träffas äfven en betydlig
metall-nkedom; i de svenska Lappmarkerna äro funna talrika lager af silfver-,
af koppar- och isynnerhet af jern-malm; guld är funnet i de norska och
finska elfvarna och allt häntyder på att sådant äfven finnes i de svenska,
om någorstädes i sådan mängd att vaskning lönar sig, det får framtiden
utreda; i Finland synes det dock vara fallet.
Bland jernmalmlager ma främst nämnas Gellivare, både med afseende
på dess betydenhet ocli på den ryktbarhet det för några är sedan vann
genom de stora arbeten (jernväg och kanaler), som föreslagits och till
en mindre del företagits för malmens till godo görande. Malmen der är,
enligt Erdmann, dels blodsten, dels oxidulsalter, utan någon för ögat
synbar inblandning af svafvelkis. Halten af metalliskt jern vexlar mellan
60 och 70 procent. En mängd malmparaleller finnas och en af dem
antager Erdmann innehålla 70 millioner centner malm. När dertill kommer
att malmen ligger i öppen dag, så är klart att Gellivare malmberg är en
af de bästa och rikaste malmtillgångar på jorden. För hela orten, ja för
hela sträckan af Lule elf vore dess bearbetning af högsta vigt, och för
den, som ser de påbörjade arbetena och jemför tillståndet vid elfven nu
mot hvad det var under det de pågingo, måste det förefalla såsom en
stor olycka om icke saken åter komme i gång; bäst vore om det skedde
,ned inländskt kapital.
IVi tal om Lapplands naturprodukter må dessutom ieke lemnas
oan-uiilrkt, hvad redan Olaus Magnus omtalar, att i Hera dess bäckar funnits
"dl sannolikt i de flesta skall iinnas perlmusslor i stor mängd, hvarföre
°ck der ifrån årligen utföres en icke ringa qvantitet perlor; samma är
förhållandet i finska och ryska Lappmarkerna, enligt Sjögren (sid. 1!)2).
Önskligt vore dock att perlfisket bedrefvcs med bättre urskilning än som
"u sker, dä under torra somrar (såsom den 18ti8) bäckarna plundras pa
största delen at- sina inussleförråd.
Som vi af det föregående sett, är Lappland af ganska stor betydelse
Hera synpunkter betraktadt Det äj- dock icke blott här for,1* som den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
