- Project Runeberg -  Om Lappland och Lapparne /
32

(1873) [MARC] Author: Gustaf Vilhelm Johan von Düben - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Allmän skildring af Lapparnes lefnadssätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SV K X,S K A r IS K A K E-LA PP A 15.

räknas som en särskild grupp och jag gör det endast derföre att
föregående förfK sä gjort och att de så väl på norska kusten, som i
Finland äro mera egentligt grupp bildande. Fiskare-lapparne i Sverige hafva,
såsom L. L. Læstadius säger, vanligen liten och dålig redskap och måste
derföre ofta svälta. Ibland är Fiskare-lappens fångst mera lyckad och då
förtär han massor af fisk — något annat har han icke — dricker derefter
spadet och sofver. Fisksorternc vexla i sjöarna och gä till eller leka
på olika tider; han måste derföre vandra fram och tillbaka, från den ena
sjön eller elfven till den andra. Yid hvarje och på bestämda ställen,
s. k. visten. der erfarenheten lärt honom att fisket för tillfallet är bäst,
håller han till for lämplig tid; der har han sin sjelf-förfärdigade, ofta usla
båt och sin lilla koja = kåta, oftast af det mest primitiva slag, stundom
dock bättre, gjord af björkgrenar eller stammar, belagd med näfver och
torf; någon gång till och med af timmer, hvilket dock först inträffar vid
större välmåga. För kåtans placerande väljer han ett ställe, der det finnes
en frisk springkälla. (Det har dock förefallit mig som om Lappen
vanligen icke besvärade sig med att uppsöka en sådan; han begagnar sjöns
vatten, hvilket oftast är alldeles rent.) Kring kåta-stället vill han gerna
hafva godt förråd på skog, synnerligen torra furor, och i närheten en
jemn och stenfri strand eller s. k. landning, på hvilken båten kan lätt
uppdragas.

Om denna skildring en gäng var sann, så är den icke fullt så nu,
åtminstone icke öfver allt. Vid Stuor-lule-jaure, hvarest Here
Fiskarelappar hålla till, är förhållandet vida bättre. Väl äro Fiskare-lapparne
der fattige — hvilken Lapp är icke det efter vanliga civiliserade
begrepp? — men de hafva ganska välbvgda kåtor, med timrade uthus, de
hafva goda båtar och goda nät, och de hålla sig hela sommaren på ett
ställe, för att om vintern flytta ned till skogsbygden. I Lule Lappmark
äro dock Fiskare-la*pparne ganska fä, ty utom de nämde vid
Stuor-lule-jaure, inalles 6—8 familjer, finnes blott en vid Saggat-jaure. 1 Sorsele
stå sig de Fiskare-lappar ganska bra, som bo upp mot fjällen; de öfrige
undanträngas der, liksom i alla de södra Lappmarkerna, af nybyggare,
eller blifva sjelfve sådane. Den följande skildringen gäller derföre mera
en förfluten ticl och företrädesvis Arjepluog-Arvidsjaur.

Vid det ofvan nämda vistet håller Fiskare-lappen till längre eller
kortare tid; der torkar han genom upphängning i luften den fisk han om
sommaren far öfver dagliga behofvet, sedan han förut fläkt och rensat den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:25:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omlappland/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free