- Project Runeberg -  Om Lappland och Lapparne /
72

(1873) [MARC] Author: Gustaf Vilhelm Johan von Düben - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Renen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

72 kast-rep, och huru renen

Djuren blefvo sammandrifna kring tälten. "Midt ibland renarne
vandrade Ivars två fullvuxna söner, hvardera med ett långt rep *) i
handen, följde af andra som buro tömmar. Bland den hvimlande
mängden af flera hundrade renar urskiljer Fjäll-lappen redan på betydligt

afstånd, med sitt skarpa
och öfvade öga det ena
djuret från det andra, och
finner snart det som han
vill fånga. Icke mindre
färdig är hans hand, som
på ett afstånd af 30—40
fot, ja längre, förmår att
kasta repet med snaran och fånga det djur han vill hafva. När han
kastar är han tätt omgifven af djuren, och öfver dem far snaran hän.
Då det träffade djuret känner sig berördt af något, lyfter det förskräckt
sitt hufvud i vädret och sätter åstad, hvarvid det än fastare tilldrager
snaran. Ar det en tam och lugn ren, så gör han, då snaran träffar,
icke några betydliga språng, utan låter snart tåligt lägga en töm om
hufvudet på sig, hvar efter snaran aftages och han bindes vid ett träd
eller dylikt. Men stundom träffas ett otämjdt djur och då uppstår ofta
mycket spektakel. Då repet far fram öfver djuren, förskräckas dessa,
lyfta hastigt sina hufvuden och fånga med hornen den kastade snaran;
händer detta ett otämjdt djur, så sätter detta ögonblickligen åstad i
vild hast. Fjäll-lappen vet hvad nu skall ske och fasthåller derföre
repet med all magt. Oväntadt och ögonblickligen tillbakahållet vid
hornen, faller djuret ikull i snön; dess våldsamma ryckning kastar
oftast äfven Lappen till marken, utan att han dock derföre släpper snaran.
Snabt som blixten är åter djuret på benen, stegrar sig högt i vädret och
galopperar i vildt raseri’ fram och till baka; då repet härvid än
kommer om frambenen än om bakbenen, gör djuret de lustigaste kaprioler
och luftsprång för att få benen fria. Ogat kan knapt följa hastigheten
af dess rörelser. Lika gerna som djuret vill blifva löst, vill Lappen
vara det qvitt, blott han kunde få lös repet, i hvilket dock djuret allt
mer insnärjer sig genom sina vilda och obändiga språng; det drager

*) Detta rep kallas i svenska Lappmarkerna sjuoppa eller sjuoppenja, och att kasta det
heter sjuo]ipet. Kastrepet snos dels al’ fina renhud-remmar, dels och vanligare, af lågor,
klufna och beredda af gran- eller tall-rot. De äro af olika tjocklek, :-J0—50 fot l&nga.
Ett par sådane äro afbildade i figg. här ofvan. D.

Figg. 6 o. 7. Kastrep afgrantågor med ring af
horn: det till venster i ordning att kastas, det
till höger hoprulladt som det bäres i bältet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:25:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omlappland/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free