- Project Runeberg -  Om Lappland och Lapparne /
111

(1873) [MARC] Author: Gustaf Vilhelm Johan von Düben - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Lappen i det fria: gång, båtfärder, åkning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

"saido". 111

utgörande detta en väglängd af 12 mil; renen (lek dä hvila i Bredäker
nägra timmar".

Castrén anmärker, såsom något ytterst märkvärdigt, renens
osvik-liga förmåga att midt igenom drifvor och snö, utan spår till väg och
1 den mörkaste natt bringa den resande fram till målet, så snart
nämligen renen någon gång förut färdats samma väg. Se ock Stockfleth,
Sld- 50, om samma sak.

Såsom de bästa (starkaste) kör-renarne anses fångade kalfvar af
vild-ren eller afkomma af vild-rentjur och vaja, hvilka Lappen vet att
förskaffa sig genom utställande af brunstiga vajor i vild-renars väg;
111 cr» sådana kör-renar äro mindre tama och ofta ganska bångstyriga:
de kallas hottaigiar (Graan).

Vid så väl flyttningar som marknads-färder har Lappen vanligen
flera lass, och af dem bildar han, på följande sätt, hvad han kallar en
raido, hvilket namn härstammar ur det i gotiska och andra språk
förekommande ordet rad. Om banad väg finnes, åker Lappen först i sin
tom-släde; till denna bindes en ren med sitt lass; vid detta åter en, och
vidare G—8, ända till 15 (Grape) slädar, hvilka till samman utgöra
],aidon. Ar det en familj som reser och äro lassen många, så bildas
flera raidor. Då kommer alltid husbondens raido först, så husmodrens
°eh så tjenstfolkets eller barnens, till och med af blott 8—9 år; men af
folket måste dock en del vara på fötter med hundarne, för att öfvervaka
de lösa renarna, då sådana finnas med, t. ex. vid en flyttningsresa.
Finnes icke banad väg, drifves hjorden för ut att trampa en sådan,
och gör detta så väl, att en sådan väg, enligt uttrycket i Norrland, blir
slät som renhuden", hvar före ock sådana renhjords vägar äro mycket
efterlängtade öfver allt, Gäller det en resa utan hjord, går Lappen
främst på skidoT ocli trampar väg, efter honom följer en tom-släde,
hvars förspända ren han oftast leder; så följa de lättaste lassen och
sist de tyngre i raido. Allra sist rätt ofta en ren, bunden vid sista
lasset och bestämd att hålla igen, eller flera lösa, såsom reserv. Det
händer nämligen icke sällan att renen ut-tröttas innan man hunnit till
rast-ställo. Ännu mera behöflig är denna reserv, då, såsom äfven någon
gäng inträffar, en ren i raidon fastnar i tömmen och strypes innan det
märkes eller innan de andra renarne stanna. Renarne äro nämligen,
<lå de hafva tunga lass, obelåtna med sin verld, kasta sig omkull, sätta
horn och hufvuden mot träd, som stå vid vägen, etc.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:25:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omlappland/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free