Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Kåtan; Lappens arbeten hemma och hans föda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14(5
saltets ringa bruk. "koksen".
Fig. 40. Salt-flaska
(lf granlågor. J-.
skyddas de äfven från denöa åkomma genom det ringa bruket af salt.
Lappen saltar visserligen på sin mat någon gång, och i kaffe begagnar
han, liksom andra Norrländingar, alltid litet salt,
någon gång till och med mycket; men i allmänhet är
dettas bruk inskränkt och förvaring af mat genom
ncd-saltning i fråga kommer hos den genuine Fjäll-lappen
aldrig. Såsom ett slags bevis på saltets ringa bruk
hos Fjäll-lappen må nämnas, att den å närstående fig.
40 afbildade salt-flaskan är tillräcklig att rymma en
familjs hela sommar-förråd.
Såsom i Lappland egendomliga sätt att bruka
växter, och ehuru det ickc hör till frågan om Lapparnes
födo-ämnen, må här slutligen efter Linné omtalas, att Milium effusum
af Lapp-flickorna lägges i tobaks-påsen, för att gifva en god lukt åt
tobaken, eller åt dem sjelfva (Flora Lapp., sid. 23); samt att roten af
Selin um palustre af Lapparne tuggas i brist på tobak, "isynnerhet då
de äro samlade i kyrkorna" (Flora Lapp., sid. 67).
Till dryck begagnar Lappen vatten; jästa och
malt-drycker känner han föga till, fabricerar dem
aldrig, änskönt åtminstone enbär finnas i mängd
tillgängliga. Fjellner berättar dock, att man i de norra
Lappmarkerna känt konsten att göra raikas,
Kalinuc-kernes racky, hvilket beredes genom jäsning och
de-stillcring af mjölk. Nu mera torde dock denna konst
vara förlorad.
I barmcil bär Lappen alltid med sig den s. k.
kosan, på lapska kokse (fig. 41), en liten sopp-slef eller
en stor sås-slef, hvilket man vill kalla henne, ofta väl
arbetad, mest gjord af björk, någon gång af en-trä.
Med denna tager han sig vatten ur första sjö, bäck
eller elf, han på sina vandringar törstig kommer till,
ehuru han icke gerna dricker vid hastigare gång eller då han bär börda,
enär han anser sig der igenom blott förledas till ytterligare drickning.
I kåtan står alltid i påssio ett kärl af trä eller af koppar, stundom
en jern-gryta, uti hvilken finnes vatten samt en "kokse". Detta vatten
hemtas om sommaren ur närmaste vattendrag, och deri lägges gerna,
om möjligt, snö eller is, för att hålla det friskt ; men om vintern smältes
Fig. 41. Kokse af
björk; skaftet bel ag dt
med en ristad
horn-skålla, ihåligt,
skramlande (se ofvan sid.
102, kör-käppen). 4’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
