- Project Runeberg -  Om Lappland och Lapparne /
151

(1873) [MARC] Author: Gustaf Vilhelm Johan von Düben - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Klädedrägt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sommar- och vinter-skor. sko-hö. 151



delen är gjord af en härna, den öfre delen af bellinga]1, och hvilka heta
hämskor — kctllokah; dels i sin helhet gjorda al" bellingar, s. k.
belling-skor – nutakah (sing.
nu-tak) (fig. 44), hvilka äro
lättare och mest brukas af
fruntimmer. Dessa skor
kunna vara af många
qva-liteter, men brukas af
Lapparne för det mesta utan
prydnader, ty hvarje
extra söm skulle göra dem
mindre täta, och att hafva
dem täta är naturligtvis
för dessa snö- och vatten-vandrare en ytterst vigtig sak. Äfven brukas
särskilda inner-skor, dels af fin mjuk ren-sämsk, dels (enligt Fjellner)
ludna, af mjukt skinn, med håren inåt vända, s. k. måtsok, af måtsot =
vända ut och in.

Med undantag för norra Lappmarkerna,
der man ibland begagnar hår- eller
tagel-sockor, köpta af Svenskar eller Norrmän, brukas
icke strumpor af Lappen; han har det som
bättre och billigare är, nämligen liö. Detta
sko-hö, på lapska suoine eller kabmak-talles ((ig.
hö-massan i en sko), tages af flera Carex-arter:
aquatilis, acuta, ainpullacea, vesicaria,
Ave-na Hexuosa (Lessing) m. fi., är, allt efter
artens groflek, af bättre eller sämre qvalitet,
insamlas i mängcl om hösten och samman
bindes medelst ett par strån i små flätade
knippor, så stora att de i tjock-ändan jemt kunna
fattas med en hand; två sådana samitian
bindas med smal-ändarna och kallas då pilga
eller pilka = knippa (fig. 45), samt hängas
upp till torkning. För att sko-höet skall taga
mindre ruin, brukas ock att sno det hårdt
till samman i en tjock ring = mer, i stället för pilkor (fig. 46 å följ.
sida). Vanligen begagnar man detta hö sådant det är, man blott gnug-

Fig. 45. Sko-hö i knippa =
pilka. iV-

Fig. 44. Vinter-skor (a f hvila bellingar) med banden
hopflätade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:25:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omlappland/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free