Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Gamla religionen: större gudomligheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SA1V0-T.ÅRAN.
241
skulle hjelpa honom, bringa honom lycka vid hans hushållning, vid
jagt och fiske, skulle rädda hans lif, låta honom veta allt och skaffa
honom hämd. Vid särskildt anropande infann Saivo-folket. sig hos sin
egare, i mennisko-ge stält och iklädt gula, röda, gröna eller hvita kläder,
ty hvarje Saivo hade sin uniform (Friis, efter Närö-manuskriptet).
Då i Saivo i allmänhet fördes ett lyckligt lif, så längtade Lappen till
dess innevånare, hvilka ursprungligen varit Lappar, som flitigt offrat
och trummat i det jordiska lifvet och derföre åtnjöto nämda salighet i
det andra. "Saivo", tillägger Jessen, "synes vara hufvudartikeln i den
gamla lapska religionen, hvartill allt det öfriga är ett bihang". — Äfven
Leem omtalar flerstädes Saivo, Saivok, Saivo-olmak och Saivo-gadze,
hufvudsakligen på samma sätt. Men sidd. 421—423 berättar han, huru
det. sist nämda följet, hvilket dels utgjordes af goda, dels af onda
varelser, trängde sig på Lapparne först med löften och lockelser, sedan,
7 om detta icke hjelpte, med hot och förföljelser. Detta gjorde dock
egentligen nåid-följet, mera än saivo-sällskapet.
Yi hafva häri en tydlig dyrkan af dc döda och tron på ett lif efter
detta. Här om säger Rehn (manuser., D. 117, kap. 28) helt enkelt, att
Lapparne: icke tro de döda skola uppstå, "men att något är qvar efter
döden tro de". I)e flytta strax kåtan då någon dött. De skära ott
’■elätc af trä, hvilket de lägga på den dödes kista. Scheffer nämner
att "de offra åt döden, eller de framlidne döda", och beskrifver offren,
West enligt liehn. Högström säger (sid. 207) att Lappar tillstått det
man stundom brukat cn lång tid offra åt dc döda.
få tal om dessa ämnen yttrar Castrén (III, sidd. 142—3): "Man
finner af Jesscns framställning tydligt och klart, att ordet Saivo utgör
en allmän benämning för alla (?) enskilda skyddsgudar och att
saivo-"’mo betecknar hvarje sådan skydds-guds hem; hvarhelst en Seid stod
upprest, ansågs stället heligt och tyckes hafva blifvit benämdt
saivo-n»no. I sjelfva verket äro vanliga gudabilder eller Seider, enligt min
’anka, ingen ting annat iin de synliga representanterna af
Saivo-gudar-11!l i — och slutligen jemför han Seider och Saivok och finner dem i allt
"Iverens stämma, hvar efter han uttrycker den "förmodan, att Saiverne
Ickc ursprungligen tänktes försedda med cn yttre gestalt, utan voro
osynliga andeväsen, liksom Finnarnes Haltiat" o. s. v.
•’ag instämmor fullkomligt med Castrén i den åsigten, att Scitar
lo-
01 1 Saivo-olmak äro de samme; hela min anordning af materialet från
• Diibrii. /.uppland. lß
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
