Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Odödligheten; offer; trolltrummans bruk; trollmän; qvinnan ohelig. Björnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272 näid-pöltet oon gån.
deras fötter ligga om hvar andra. Derpå begynner kandidaten att
sjunga (joika) och slå på trumma; om nu, såsom vanligen händer,
Saiver eller nåide-gadze infinna sig och gå öfver deras fötter in i tältet
och den unge nåiden kan märka detta, blir han utnämd till nåid och
från den stunden af alla erkänd såsom sådan. — Bälsta tid för
utnämning till nåid och för nu omtalade pröfning var julnatten.
Förmodligen ingick i förberedelserna här till en språk-kurs äfven, ty nåiderne
brukade sins emellan ett slags rotvälska (Friis).
Efter denna invigning började nåide-gadzerne eller trollföljet att
förtroligt umgås med honom; af dem kunde han till sin tjenst välja så
många han ville; tjenste-anden visade sig än och vanligast i skepnad
af en ung Lapp, än såsom en gammal man, än som en qvinna, hvilken
senare skulle vara hård som en sten att ligga hos. Slutligen erbjödo
gan-foglarne sin tjenst. De kallades vuoke (skepnad) eller viäro-lådde,
kommo flygande när nåiden kallade på dem, satte sig ned på jorden
och skakade ur sina vingar de giftiga gan-fkigorna, hvilka nåiden
samlade och förvarade i en ask till framtida bruk: att skada och förhäxa
menniskor och djur. I flugans ställe kunde dock brukas en af gadzen
anskaffad s. k. ganstaf, i form af en yxa, och med denna kunde nåiden
hugga sjukdom på menniskor och djur. — Hvad för öfrigt denna (jan
vidkommer, så säger Scheffer (sid. 148—149) att andre Lappar kalla
den tijre. (= dirrcv, tirrev, verktyg?) och beskrifver han den såsom
en rund boll, stor som en valnöt eller medelmåttigt äpple, af fin ull,
antingen från något djur eller från mossa, af gul eller grönaktig färg.
Han har sett sådan och af bildar den samma; de säga den vara rörlig
och liflig, kunna frambringa ormar, ödlor och andra plågoandar, skickas
ut på resor att göra skada, etc. Hvad S. beskrifver och afbildar är
sannolikt en bezoar-sten, hvilken, som bekant, spelade stor role i
trollkonsten.
Utom med dessa tingestar: insekter, dirri och stafven, kunde ock
Lappen skada sin fiende medelst "trollskott" eller "Lappskott". Han
hade en liten båge, gjord af renhorn, och två slags pilar; han
förfärdigade en bild af den han ville skada; ville han nu lemlästa honom
sköt han en trubbig pil mot det ställe han önskade skada; sköt han en
spetsig pil mot bilden, åstadkom han der med en "stedseverende pine
mellem hud og kjöd" (Friis, sid. 112, enligt Närö-manuscr.) *).
") Det kan vara tu tal om hela saken är al" lapskt eller forn-nordiskt ursprung. Gån i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
