Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Odödligheten; offer; trolltrummans bruk; trollmän; qvinnan ohelig. Björnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om qvinnan, som var gift med björnen. 279
sågs det för cn skyldighet att hedra hvarje fälld björn med cn fest,
och der igenom söka blidka dess maner". Jag har föredragit att intaga
Castréns korta och vackra omarbetning, fram för den långa teckningen
af björnfesten i Kale valas 28:de runa; denna innehåller dock nästan
samma seder, som nedan anföras från Lappland.
Lapparne hafva en annan saga, som berättas af Fjellström (sidd.
13—15) sålunda: Tre bröder hade en syster, hvilken de hatade, så att
hon måste fly i marken. Hon kom då in i ett björn-ide och gifte sig
med björnen; af detta gifte föddes en son. När denne uppväxt och
björnen blifvit gammal, gick denne, för att af trötthet vid lifvet
låta-döda sig, ut på första snö en höst, så att hans spår kunde ses af
bröderne, och ringade de honom. Ilan lät då hustrun fästa en
messings-ring vid sin (björnens) panna, på det han skulle kunna igenkännas och
lade sig i idet att bida tiden. När nu cle tre bröderne kommo för at-t
fälla honom, frågade ban hustrun om alla tre varit lika hårde mot henne,
°oh svarade hon att den yngste varit mildare. Då bröderne nalkades till
Jdet rusade björnen ut två gånger; första gången sargade han illa den
äldste brödren, andra gången den mellerste. Derpå befaller ban hustrun
fatta sig om lifvet, går på två ben ut ur iclet och bär henne ut med
S1g- Hon befaller då yngste brödren att skjuta björnen, hvilket sker,
°ch under det han flås håller hon handen för ansigtet, dock sneglande
mellan fingrarna: deraf seden att icke qvinnor få nalkas eller se
björnen eller björnskyttar, utan med betäckt ansigte eller med mcssingsring
ögat. Sedan köttet är lagdt i kitteln att koka, kommer björnens
s°n och, då han på messingsringen igen känner fadren, fordrar ban sin
lott i björnen. Då detta nekas honom, vill ban åter uppväcka fadren,
tager ett spö och slår med detta på huden, ropande: "min’fader statt
upp! min fader, statt upp!" Deraf började köttet i kitteln koka så
häftigt,
att det syntes vilja springa upp, hvarföre bröderne förskräckte
gåfvo med sig. Deraf, liksom af lncssingsinärkct åtskilliga fortvarande
’"uk, af hvilka dock do flesta härflyta frän dc lärdomar björnen gifvit
81n hustru och hon sedan meddelat andra.
Denna historia är väl af senare ursprung. Otroligt är icke att för
’"’liken vid björnjagt Lapparne egt några föreställningar liknande dem,
S°m °>»talas i den vackra linska runan här ofvan.
En sägen berättar llogguér (sid. 74), dock äfven don tillhörande
den efter-kristliga tiden. Kort efter verldens skapelse var Gud på van-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
